Det började som en helt vanlig dag... Eller dagen började med att grannen inte kunde stänga av sin telefon. Han lät den surra och surra, det är ett rätt irriterande sätt att vakna upp på en ledig dag. Men det var så min dag började. Sedan hände inte mycket alls, förutom att min bror ringde till mig    Det var trevligt, han ville bara tala om att han hade tappat sin mobil i ett vattenglas och att han nu hade ett nytt nummer, så jag visste vart jag skulle ringa när jag behövde få tag på honom. Sedan åkte jag iväg och tränade funktionell styrka, vilket resulterade i att jag nu knappt kan gå, mina ben orkar inte bära mig, det känns som jag håller på att ramla ihop när jag ställer mig upp. Det känns säkert värre imorgon, men då ska det tydligen vara bra. Jag tror inte det är något jag kommer att fortsätta med dock, jag tycker att det ska vara roligt att träna också, annars är det svårt att ta sig till träningen. 

Nu sitter jag ensam här i min soffa och tittar på bilder och tänker tillbaka på de dagarna vi hade tillsammans. Jag gillade dem, även om jag kanske inte alltid sa det, men du kommer för alltid att finnas i mitt  

Vem är det som går upp varje morgon och börjar borra och hammra redan klockan sju? Jag är trött idag, jag kan inte sova på nätterna och att vakna till hammarslag och borrmaskin varje morgon är inte roligt. Jag har ingen lust att gå till skolan idag, känner mig inte alls på humör. Jag gör ingenting vettigt heller, jag sover inte på nätterna går till skolan och gör så gott jag kan, sedan kommer jag hem och sover lite, sen börjar den onda cirkeln igen. Jag orkar inte göra någonting vettig och nyttigt. Orkar inte ens öppna mina böcker, det är inte bra. Snart dags att ge sig iväg och frukost har jag inte fått i mig. Det här blir nog ingen bra dag . Nu ska jag skicka ett sms och se till så att han som ska åka med är vaken också....