Jag orkar inte mer! Jag vill inte må så här, vill inte känna någonting!

Jag hade en bra dag, men klockan blev över tolv och allt blev en katastrof.

Jag kan bara hoppas att dagen inte blir värre än så här.

Jag mår inte dåligt, jag bara inte mår bra över det som hänt!

Jag vet inte hur när eller om jag kommer att bli mig själv igen.

En stor del av mig försvann plötsligt och jag hittar inte tillbaka.

Jag begriper inte hur folk kan tycka att man efter att ha pratat i två veckor ska ses för att det är så det fungerar.

Men om inte jag fungerar så då?

Är det accepterat, nej det känns inte så!

Jag blir arg, irriterad och sårad!

Jag vill inte må så här!!!!