Direktlänk till inlägg 29 december 2017
Idag fick jag ställa klockan eftersom jag hade planerat in att träffa en kille idag. Han frågade om jag ville ses och vad hade jag att förlora egentligen? Jag tackade ja och vi bestämde att vi skulle ses klockan 11.00 Jag ställde klockan så jag hann slänga in en tvättmaskin innan och vakna till ordentligt. Jag var ändå på plats klockan 10:56. Han kom inte förrän klockan 11:04 Det regnade och var iskallt så jag muttrade lite för mig själv när han inte kom klockan 11. Men sedan kom han och vi satte oss på ett fik och pratade. Jag visste inte ens att klockan gick men vi satt där i tre timmar och bara pratade hela tiden. Det var trevligt. Innan han hade frågat om jag ville ses så hade han frågat en gemensam vän om hur jag var. För han tyckte att jag var lite off och typ redan hade dissat honom. Jag satt bakom min datskärm och tyckte ungefär likadant. Men vi kunde verkligen prata om allting och vi pratade. Jag kände inte ens att tiden gick, jag var helt ärlig emot honom som alltid. Det känns lite konstigt att sitta och prata med någon ny om att man är inte ledsen och saker som har gått fel men vi kom liksom in på ämnet lite grand. Det fanns ingen press. Jag sa som det var att det var trevligt att träffas men jag känner absolut ingenting så jag vet inte vart det här kommer att leda. Men han verkar vara rätt på det klara med det också. Vi träffades utan press. Men jag hade nog inte så mycket enerig som jag hade velat ha, för när jag kom hem igen så kände jag bara hur kraften tog slut och att jag behövde vila. Men jag var hungrig så åkte och handlade först. Även om jag inte kände något speciellt nu, så var det nog precis vad jag behövde. Hela förmiddagen gick och jag slapp vara ensam. JAg vet inte vad som händer nu, jag vet inte vad jag vill... Men det löser sig. Jag berättade för min kompis att jag hade träffat killen som hon tyckte jag skulle träffa. När jag sa att jag inte visste om vi skulle ses igen, så verkade som hon blev arg, uppläxningen kom på en gång.
"Haka inte upp dig på idioter. Satsa på något bra istället"
Satsa? Varför ska man satsa om man inte känner någonting. I min värld så finns det känslor inblandade om man vill satsa på en person. Åh jag vet verkligen inte vad jag vill just nu. Allting känns så himla meningslöst och tomt. Jag vill inte ens vara med om ett nytt år, jag vet inte vad som skulle bli annorlunda det här året gentemot alla andra. Jag vet att det låter oerhört negativt och jag borde inte tänka så men det är så det känns. Jag vill inte ha folks hjälp att hitta kärleken. Jag vill inte vara ensam men jag vill känna något också. Jag vill inte vara ett tomt skal. Folk säger hela tiden att dem förstår och det är inte lätt och allt det där men så kommer ändå de där hårda orden om att glömma och börja om. Hur mycket jag än försöker så fungerar jag inte så, och efter alla dessa år så tycker man väl ändå att någon borde känna mig för den jag är. Men det är inte så... Det fungerar inte att vara elak emot mig och bli arg, jag reagerar inte på rätt sätt, jag blir sårad då... Jag vill har en glad och lycklig och mjuk värld. Men det är min lilla bubbla, som jag måste bygga upp igen. Nä dags att torka tårarna och ta tag i vardagen igen.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | |||||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 |
28 |
29 | 30 |
31 |
|||
|