Idag ställde jag klockan, jag tänkte att jag skulle försöka starta en tvättmaskin. Jag sov jättegott när klockan ringde så jag snozzade för jag hade verkligen ingen lust att gå upp. Men till slut kom jag upp och fixade lite frukost och diskade lite. Jag hann starta en tvättmaskin innan jag åkte iväg till mamma och pappa. Vi hade tänkt åka på loppis idag. Det skulle vara en stor megaloppis. Men mamma och pappa hade tagit sovmorgon och innan vi kom iväg så kom brorsan och hans son på besök. Det blev lite lek en stund istället. Det behövdes jag känner mig mycket gladare idag än igår och det är alltid positivt.

" Han kan ligga där och sova" Sa busungen 2 år och plockade fram resten av leksakerna ur lådan.

Brorsan och Busungen hade åkt hem så bestämde pappa att vi skulle åka iväg på loppisen en sväng. Vi gick över loppisen rätt fort och sedan åkte vi för att äta lite lunch. Idag bjöd pappa på lunch på VIP. Det smakade bra. Nu har jag kommit hem, startat en torktumlare och kört ännu en maskin med tvätt. Min tvättkorg är fortfarande inte tom! Den här gången är korgen överfull och jag verkar aldrig komma till botten. Nu ska jag vila lite, känner att ögonen håller på att sluta sig. Så får nog lägga mig ner en liten stund och bara låta tröttheten komma över mig. Det är ändå söndag idag.

X0X0

Idag vägrade jag ställa klockan. Jag hade haft en riktigt dålig dag igår och tänkte sova bort allting. Det gick jättebra. Jag sov ända fram till klockan 10:00 och ändå var jag trött och ville inte kliva ur sängen. Jag tog mig till slut ur sängen och slängde in 60-tvätt i maskinen. Jag gjorde frukost i lugn och ro. Idag blev det Yoghurt med sylt, 2 st, riskakor och en kopp te. Efter det hände ingenting på hela dagen, jag satt vid datorn och såg klart på Degrassi- Next Class på Netflix. Vid 15:00 började jag bli hungrig igen och var tvungen att laga mat.

Jag hade tur som hade kvar några av Lillians vårrullar. Det blev en väldigt god lunch till mig idag  

Klockan 18:00 var jag klar för att gå på konsert.

Jag var fortfarnade trött men försökte se det som att det skulle bli roligt. Musik har alltid fått mig att le, nästan alltid i alla fall. Men jag är mentalt slut. Jag försöker le, jag försöker orka men jag hade trots att jag sovit gott ingen lust att göra något alls igår. Det var härligt väder dessutom, hade inte varit ute på hela dagen så promenaden bort till Folkets hus, den gjorde gott. Det var mycket folk, det var fullsat. Fanns inte en stol ledig när konserten började. Men när dem drog bort ridån dök det upp fyra medelålders gubbar som skulle spela lite musik.

Jag satt länge och funderade på vad det var mamma hade tagit med mig på. Det här kunde absolut inte hålla på i tre timmar. Det var inte alls värt pengarna. Som tur var så hände det något till slut. Det dök upp blås och en kör och det blev lite mera fart. Men andra akten var klart den bästa. Då kom Elvis in och han skämtade och det blev roligt. Tyckte dessutom att Elvis hade en bättre sångröst än den första killen. Men det blev bra till slut. Jag tyckte att det var rörigt och lite oproffsigt tyvärr. Jag vet att jag låter gnällig men hur mycket jag än försöker vara positiv så finner jag inte glädjen i någonting. Även om jag tycker om musik så kan jag inte sitta och säga att det är bra när det inte är det. Några tips är, öva på mellansnacket eller skriv några stödord i alla fall. Ha en fusk lapp med låtarna och slarva inte så mycket. Folk har ändå betalat en del pengar för att få se det här. Sänk volymen på blåsarnas mikrofoner och se till så att det hörs vad som sägs i micken när man pratar. Det var nog allt gnäll jag hade... Nu ska jag avsluta med att säga något positivt också.

1. Jag älskar låten In the Ghetto

2. Det var en riktigt bra ide att börja med Burning love när Elvis kom upp på scenen.

3. Det hördes vad han sa i micken och han hade många skämt på lager.

4. Det blev ett bra avslut när båda sångarna sjöng Blue suede shoes  

X0X0

Igår innan jag gick och la mig så bestämde jag mig för att testa något nytt idag. Jag planerade min dag med hur jag ska äta och när jag ska gå upp. Jag avslutade gårdagen med att se på film. Det är en verklighetsbaserad film från förintelsen om ett Zoo som räddade 298 judar och som finns kvar än idag.

Klokan ringde 07:33 första gången, jag snoozade två gånger så jag var inte uppe före 8:00. Men det gjorde ingenting. Jag planerade att gå upp senast 8:00  . Jag drog på mig en tjockare tröja över pyjamasen och gav mig ut på en kort morgonpromenad. Det gjorde ont i varenda muskel. Benen var tunga och ryggen värkte. Men jag gick hela varvet runt. Och när jag kom in igen, gjorde jag en ordentligt frukost. Idag fick det bli mannagrynsgröt och en kopp te.

Nu är det snart dags att fixa lite lunch så att jag hinner äta innan jobbet. Idag är det dags att jobba efter att jag har varit ledig i två dagar. Jag har ingen lust att gå till jobbet men jag jobbar bara ons-fre den här veckan. Det får man väl ändå vara glad för antar jag. Nä nu är det dags att röra på påkarna, jag kankse hinner göra något innan det är dags att fixa lunchen.

Idag var jag precis lika seg som igår, jag hade ingen lust att göra något alls. Jag hade tänkt att jag skulle plocka lite i de andra garderoberna men det orkade jag inte med. Jag orkade inte lyfta ett finger ens. På riktigt, det gjorde ont i varenda muskel i kroppen. Jag parkerade mig i soffan och stannade där.  Vid 16:00 tiden ringde pappa och sa att jag kunde hämta bilen. Det var bråttom så han kom ner och plockade upp mig, annars hade jag tänkt att jag skulle gå upp för alla backar för att hämta hem min bil. Men han kom och plockade upp mig, och jag fick tillbaka mina nycklar. Min lilla Paddington hängde kvar.  

Det var spännande att hämta bilen, förarsätet var skjutet bakåt jättelångt och passagerarsidan låg ner och var bältad. Jag skrattade, satte mig i bilen och åkte iväg. De hade slipat upp bromsskivorna åt mig sa pappa. Det har han bättre koll på än vad jag har. Min snälla pappa har lovat att betala åt mig också, tills jag får in lön. För det är lite dåligt med pengar nu. Känns otroligt jobbigt att ha så lite pengar på lönekontot så här nära jul. Men jag får snåla och sedan finns det pengar på sparkontot, så jag får låna av mig själv igen. Jag som precis hade lyckats betala tillbaka till mig själv.

Jag hade egentligen ingen lust men jag behövde gå på WW mötet, den nya coachen är inte så jättebra tycker jag. Hennes workshops är rätt tråkiga. Jag funderar på att åka till Borås bara för att få lite mer inspiration för där är Worshopsen bättre. Men igår, trots att jag inte ville gick jag på ett möte. Jag var nästan tvärsäker på att jag hade gått upp i vikt. För det står alltid plus på vägen när jag ställer mig där men chockad och lite lättare klev jag ner från vågen. Jag hade tappat ett helt kilo!    När jag började fick jag stjärnor men sedan nådde jag ändå aldrig 10 kilo. Men nu fick jag en berlock. Nu blev det lite roligare att försöka igen. Jag ska fan ta berlockerna och sedan ska jag nå min första milstolpe. Efter den är det bara två milstolpar kvar till målet. Jag kanske faktikst kan lyckas.

Jag kände mig fakitkst glad! Jag har inte känt mig så här glad på hela helgen, förutom buset med världens finaste lilla 2 åring   När mötet om grönsaker hade nått sitt slut fick jag äntligen gå hem och äta. Jag var hungrig. Jag är fortfarnade lite dålig på att äta på rutin. Jag lämnade mötet med ett leende och gick in på Willys för att handla lite smått, vilket jag egentligen inte borde göra eftersom jag ska spara pengar. Men jag orkade inte ställa mig och laga något. Så jag köpte mig en fralla och sedan gick jag hem och åt upp den. Jag tänkte att idag skulle jag fira lite, imorgon är en annan dag.

Over and out

X0X0  

Idag vaknade jag klockan 07:08. Jag tänkte när jag gick och la mig igår att det borde jag orka. Jag gick och la mig så tidigt men jag hade fel. Det var jättejobbigt när klockan ringde och det var segt att ta sig ur sängen. Men jag ramlade ur till slut och kunde köra upp bilen. Jag skulle lämna bilen på service och sedan gå hem. Det blev en tiominuterspromenad hem. När jag kom hem tänkte jag sova men då var jag hungrig så det blev frukost istället men efter det gjorde jag ingneting. Jag tror att jag sov bort hela dagen. Jag tog en dusch, efter det behövde jag vila igen och sedan tog det mig ett antal timmar innan jag började känna att jag kunde göra något igen. Jag städade min garderob. Jag har tänkt på det jättelänge och nu när jag hade en ledig dag så tänkte jag att nu kör jag. Jag vet inte riktigt vad klokcan var när jag började men jag vet att den var 20:02 när jag var klar i alla fall. Jag har fortfarande ett antal garderober kvar menjag har gjort en!

Nu börjar jag bli uttråkad och vet inte vad jag ska göra, så det är lika bra att jag går och lägger mig. Då kankse jag är piggare i morgon. Man kan alltid hoppas. Två dagar ledig så jag hoppas att jag kommer tyckta det är roligt att gå till jobbet på onsdag.

Den här helgen har jag haft jobbhelg. Jag hade delad tur både lördag och söndag. Jag började klockan 07:30 på lördagen men var lite tidigare på jobbet. Jag jobbade fram till klockan 14:00 och efter det gick jag och la mig i apburen. Då jag bara hade två timmar så var det ingen ide att ge sig av någonstans. Jag förberedde mig för medarbetarsamtalet som jag ska ha om två veckor, jag tänkte det var lika bra att fundera på frågorna nu så vi kunde ha ett samtal jag och chefen. Jag läste igenom alla frågor, en del visste jag inte vad jag skulle svara på. En fråga som dök upp var: " Vad motiverar dig till ditt arbete?" Det är blankt! Jag har ingen motivation. Jag vet inte ens varför jag går till jobbet   När jag kom hem på lördagskvällen, var jag helt slut. Jag orkade knappt ta mig uppför trapporna fram till ytterdörren. Det kändes inte alls okej att behöva gå till jobbet under söndagen.

Jag skulle inte börja förrän klockan 8:00 på söndagen. Eftersom jag gick och la mig när jag kom hem så borde jag ha fått sovmorgon. Men min kropp tyckte att klockan 04: 45 borde jag vilja gå upp. Det tyckte inte mitt huvud. Jag klarar inte av de här olika start tiderna. Jag får ingen rutin på det. Jag vill inte vara på jobbet klockan 06:15, för då är jag knappt vaken och jag kan inte börja klockan 8:00 för då vet du inte alls vad som har hänt under kvällen och du träffar inte dina kollegor förrän vid frukosten. De sista timmarna innan jag skulle gå upp, låg jag och vred på mig. Det gjorde ont i ryggen och hur jag än vände på mig så kunde jag inte riktigt slappna av. Jag var tvungen att gå upp lite tidigare eftersom jag skulle slå in paket. Jag orkade inte göra det under lördagen.

Jag kom till jobbet och fick börja jobba. Jag loggade in i telefonen och visste redan innan den startat upp att jag skulle vara där nere. Jag tänkte kolla hur långt dem hade kommit men ingen av mina kollegor var inloggad. Så jag fick börja med att gissa vilken dörr jag skulle gå in igenom. Jag gissade rätt i alla fall och hittade de jag skulle jobba tillsammans med. Jag kände mig som en zombie hela morgonen och kände mig inte alls på humör. Jag tog mig igenom hela förmiddagen och det gick rätt fort än då. När klockan blev 13:45 frågade jag om jag kunde gå, eftersom jag hade gjort klart alla uppdrag unde de första timmarna. Det fick jag. Så jag gick och bytte om och åkte iväg på två års kalas. När världens finaste lilla kille fyller år, ja då kommer man hur trött man är. Jag åt inte lunch för jag tänkte äta tårta på kalaset. Jag var lite tidig så födelsedagsbarnet sov fortfarande när jag kom. Men han vaknade upp tio minuter senare. Då fick han öppna mina presenter och han blev jätteglad. Sedan kom alla andra gästerna också och det blev en massa ljud. Jag orkade knappt hålla ögonen öppna eller vara trevlig. Jag var slut. Det fanns nästan ingen energi kvar. Men jag försökte hålla upp och lite ättre kändes det när jag fick busa och gosa lite med fasters lilla hobbit.

Det var goda tårtor, jag tog en extra liten bit för att orka hålla mig vaken under kvällen. Jag skulle jobba ända till 21:00 den här kvällen också.

Jag kände mig lite piggare efter att jag hade varit på kalas men när jag kom tillbaka till jobbet så sjönk allting igen. Jag hade jättefina och duktiga kollegor att jobba med under kvällen. Det bara flöt på. Men nä jag tyckte inte det var roligt längre, jag ville inte vara där. Men vi jobbade bra tillsammans vi var klara vid 20:30. Så jag hann till och med sätta mig och skriva avikelse och daganteckning om vad som hade hänt under kvällen. Det är svårt att vara positiv och möta pensionärernas behov när man själv knappt orkar stå på benen. Jag kände bara hur ledsen jag blev när en brukare bad lägga in dödstöten. Det kändes, det tog dem sista krafterna ur mig. Som om jag var där för att ta död på brukarna istället för att hjälpa dem att få det så bra och självständigt som möjligt sista tiden. När jag kom hem vid 21:30 under söndagen gick jag raka vägen till min egen säng och la mig. Jag somnade nästan direkt också. Jag som nästan aldrig går och lägger mig före elva var så slut. Det fanns verkligen ingenting kvar, mentalt var batteriet tomt.

Idag har jag haft en ledig dag. Det har varit riktigt skönt. Jag var trött igår och somnade på soffan någon gång strax efter tio eftersom jag vaknade upp vid 00:34 och vacklade i säng. Jag somnade på en gång och sov gott ända tills klockan ringde vid 8:00 Jag tänkte komma igång med dagen eftersom jag tänkte att jag skulle tvätta. Jag hann tvätta nästan alla maskiner med tvätt innan jag skulle i väg och träna. Jag startade i alla fall tvättmaskinen och åt frukost i lugn och ro, sedan satt jag vid datorn ända fram till klokcan blev ett. Då var det dags att packa ihop mina badkläder och ge sig av. Idag var det dags att börja med träningen igen.

Jag är imponerad av mig själv. Jag hade tänkt simma 45 minuter men det orkade jag inte med. Jag var trött redan när jag påbörjade min tredje längd. Det blev bara 40 minuter och 25 längder och det räknar jag inte med att orka med imorgon. Armen värker något fruktansvärt. Jag hoppas att det ska gå över när jag ger mig på det imorgon igen efter jobbet. När jag kom upp ur bassängen kunde jag knappt stå på benen, det var tur att de bjöd på frukt idag. Det där äpplet smakade riktigt bra i bastun. När jag kom hem från träningen så var det dags att hänga upp den ljusa tvätten och starta specialaren. Efter det la jag mig på soffan för att vila en liten stund, jag var så trött. Jag somnade ganska snart. Klockan ringde och då var tvätten klar. När jag hängt upp den så bakade jag en kaka som jag ska bjuda gamlingarna på till kaffet imorgon. Jag kom på att jag slutar klockan 14:00 imorgon men jag hinner fixa kakan innan jag åker iväg och simmar efter jobbet. För att orka jobba behöver jag tydligen träna också, så huvudet blir så trött att jag slappnar av.  När jag hade bakat klart mina kakor, så blev det en härlig soppa till middag.

Det var en riktigt god soppa som jag hittade på nätet. Jag följer nämligen några mat och bakkonton och då får man massa roliga tips och ideer. Den här soppan blev även få smart points enligt viktväktarna. Så det var bara bra. Det är dags att komma igång med att äta rätt mat igen. Jag har även kommit på en plan. Idag är det den andra oktober och jag ska när jag hittar mitt måttband mäta mina armar, höfter och midja. Den andra december tänker jag mäta igen och hoppas att jag har krympt lite grand. Jag ska under de här två månaderna sluta med läsk och godis, det kommer inte vara lätt men jag tänker ge det ett försök. När det blir december kommer jag att dricka julmust och äta godis. Men om man ger det två månder så kankse det blir lättare att fortsätta i januari och kankse att jag faktikst att kommer att se minus på vågen varenda vecka. Det är det jag längtar efter, minus efter minus... Jag vill nå mitt mål snart. Det känns som mitt första delmål är så långt borta hela tiden. Men nu känns det ändå som att jag har en plan och jag hoppas att det ska hjälpa mig. På lördag ska jag även på en föreläsning om stress och jag hoppas att de ska ge mig insikt och lugn. Bara få en förklaring på varför jag inte få minus på vågen, hur jag blir av med stressen och viktminskingen går igång igen. Jag vill vara glad, jag vill ha energi till att göra en massa saker. Jag vill inte ha ont i magen varenda gång jag ska gå till jobbet.

Nä nu är det dags att sova, det är jobb imorgon och jag hoppas att dagen kommer att gå fort. Jag slutar klockan 14:00 som sagt och dem dagarna brukar gå rätt fort. Sedan ska jag pyssla med serveringen till kaffet och efter det ska till simhallen igen för att träna. Efter det så blir det en powernap, det är jag nästan säker på och framåt kvällen ska jag på en föreläsning och efter det så blir det sängen, eller jag skulle slänga ihop några bullar också som jag inte har hunnit med idag. Jag har hela torsdagen fullspäckad...

X0X0