Boken kretsar kring Sunes försök att förstå och hantera sitt första möte med kärlek, en typisk ungdomlig förrvirring som blir mer komplicerad av en mystisk Puss. Sunes osäkerhet och hans tårdrypande men ändå komiska upplevelser kring detta gör boken både underhållande och något att skratta åt. Läsaren får följa med på en resa genom både pinsamheter och känslomässiga utmaningar som är vanliga i livet som ung.

Det som verkligen gör "Den mystiska pussen" till en rolig och engagerande bok är författarnas förmåga att fånga de där små och skruvade detaljerna i vardagen. Sune är en karaktär som både barn och vuxna kan relatera till, han är charmig och lite klumpig på samma gång och hans tankar om kärlek och vänskap är väldigt verkliga.

Den här boken är rolig, charmig och lättsam. En bok som bjuder på många skratt samtidigt som den rör vid de första ungdomliga känslorna om förrvirring, kärlek och vänskapsrelationer. Boken är en fin påminnelse om hur allt kan kännas stort och dramatiskt som ungdom/tonåring, samtidigt som den är komisk. För alla som redan älskar Sune och hans värld kommer boken att vara ett kärt återseende medan nya läsar får en härlig introduktion till en tidlös karaktär. Det allra bästa är att Anders Jacbosson som läser in boken som ljudbok gör det så bra.

Betyg       

Ha en fin lässtund

X0X0  

Idag gick jag upp tidigt av två anledningar:

1. Jag hoppades på att få jobba lite idag.

2. Jag var tvungen att gå upp och ge Zorro hans medicin eftersom han skulle ha den samma tid varje morgon.

Det blev inget jobb idag, vilket fick mig att känna mig ganska eländig. Jag gick upp tidigt, såg till att vara klar för att åka om dem skulle höra av sig och så behövde jag inte gå ut genom ytterdörren. Det gjorde mig väldigt nedstämd och jag orkade inte ta tag i någonting, trots att jag har en lång att göra lista. Idag kändes bara att det skulle bli en dålig dag, så det var den inställningen jag hade. För att försöka muntra upp mig så blev det en hel del avsnitt av Taskmaster på SVTplay. Men så fick jag ett Pm av Lis och kände mig genast lite gladare. Jag skulle få kliva ut genom dörren och andas lite frisk luft och träffa andra Zombies... Nej människor! När klockan blev 16:00 så slängde jag undan alla funderingar på hur eländig och dålig jag var och drog på mig nya kläder. Ska man åka till stan för att träffa andra människor då måste man klä sig som en människa. 

Lis bjöd med mig på Edward Scissorshands, dansföreställning på bio. Jag som älskar filmen såg framemot att få se den som dansföreställning. Att vi dessutom fick se den på bioduken gjorde att man kände sig väldigt nära dansarna och dem var så duktiga. Kläder, dans och handlning allting fanns där. Vi satt i 45 minuter innan det blev dags för paus och jag blev nästan besviken när pausen kom. Jag hade varit så inne i musikalen/filmen/dansen. Vi köpte lite fika och sedan såg vi slutet på dansföreställningen. Det var så fantastiskt och jag önskar verkligen att jag kunde dansa så där. Lis som aldrig har sett filmen kände att hon förstod allting ändå och ingen pratade, allting sas med danssteg. Jag kände mig faktiskt gladare när vi lämnade bion. Jag behövde verkligen detta. Det är tur när man har en  extra mamma som tar hand om en ibland.

  Idag är jag tacksam för...  

1. att jag fick följa med Lis på dansföreställningen  

2. att både Zorro och Ziva sover inne i natt    

X0X0