Idag har varit en mycket intressant dag måste jag säga, när jag är inblandad händer det alltid något utöver det vanliga. Idag fyllde min farbror år    så tre fjärdedelar av familjen skulle åka hem till hans nya hus i Fritsla. Men vi tog två   var av jag fick köra alldeles ensam... Hade inte min GPS varit helt åt skogen, hade jag inte behövt köra så länge som jag gjorde. Resan skulle ta en timme, för mig tog det en och en halv och min far vi åka ut och leta efter mig! Men till slut kom jag fram och det första jag möttes av var ett: " haha, så du har äntligen kommit rätt lilla gumman..."     Sedan kom man in i salongen där alla andra släktingar satt och gav mig ett leende. Jag ryckte bara på axlarna och sa: " Jajamen, nu har jag äntligen kommit rätt". Det blev några frågor om hur jag hade hamnat där jag hamnade... Men jag kom ju till rätt hus tillslut och det var det viktigaste, då fick vi väldigt god mat, det var kyckling och pastasallad   Medan värdparet gjorde i ordning efterrätten, så blev det lite bus vid bordet, min farbror hade fått en glaskupa av sin fästmö, det var en sådan där glaskupa som finns i skönheten och odjuret. Under den här kupan låg det fyra äpplen, när vi lyfte på kupan kom, jag med förslaget att vi skulle bita i ett av äpplerna, min kusin bet i det översta äpplet och så la vi tillbaka det, torkade bort alla fingeravtryck och satt bara och väntade på att någon av värdparet skulle märka det. Sara, kom tillbaka satte sig ner, så satt hon en stund sedan tittade hon på kupolen och såg att någon hade bitit i äpplet och alla bröt ut i ett gapskratt.   Sedan väntade vi på att födelsedagsbarnet skulle märka det, det tog ett tag men så upptäckte han det också, när han försökte lista ut vem det var, så sa min kusin att hon kunde äta upp det, eftersom det var hon som hade bitit i det.

När jag sedan skulle åka ifrån Fritsla så åkte jag efter mina föräldrar hela vägen till Dalum, där dem svägde av hem till sig och jag fortsatte uppåt i landet. När jag hade kommit in i Mariestad så börade det spöregna, sedan gick det över en stund, men när jag kom till stället där jag brukade svänga så ville inte min GPS svänga, så istället körde jag rakt fram och där GPS ville svänga, ville inte jag svänga så jag följde skyltarna och hamnade Storfors, jag stannade och tankade där för jag blev lite orolig för att få bensinstopp mitt ute i skogen, i ingenstans och det ville jag verkligen inte. Det var alldeles för dyrt för att tanka i Storfors, men det fick vara värt det! Hela dagens resa har gått på en 38 mil! Jag är bara glad att jag är hemma i alla fall och inte sitter strandad mitt ute i ingenstans utan bensin!!!   Som sagt, hel den här dagen har varit ett äventyr, men det bjuder jag på!