Idag var det svårare att gå upp. Jag låg kvar och sov tillsammans med Ziva en stund till för hon kom när klockan ringde. Då kröp hon tätt intill mig och började spinna. Jag är så glad att jag har Ziva, även om hon är en riktigt busig katt. Igår upptäckte jag även att hon verkligen älskade räkor. Så om jag någon gång vill skämma bort henne ordentligt eller får dåligt samvete för att jag lämnat henne ensam för länge, så kan jag alltid köpa hem lite räkor till henne.

Jag lyckaes ta mig ur sängen idag också, lite tröttare än igår. Men jag kom upp tillslut och jag åt frukost. När jag ätit frukosten så tog jag mig en promenad, jag försöker ju få in att gå 15 min varje dag och idag blev det hela 23 minuter. I torsdags var ännu bättre för då tog jag en kvällspromenad på 3,7km med Anna. Det är tur jag har henne, så hon kan släpa mig runt på vandringslederna. Nytta med nöje. Jag får både träning och socialkontakt. Annars är min socialakontakt korna i hagen utanför fönstret och min busiga katt Ziva. Det blir inte mycket till att konveresa, och om det blir det så är det ett väldigt ensidigt samtal.

När jag gick där på vägen med hörlurar i öronen, bara för att orka gå framåt. Det där med att lyssna på naturen, det fungerar inte för mig riktigt. Inte än i alla fall. Ibland är tystnaden jätteskön men många gånger så är den inte det. Även nu när jag sitter här vid min dator för att blogga så har jag ljud omkring mig. Jag tänkte jag skulle ta mig igenom boken "Med livet som insats" av Carl Déman. Det blir en ensidig konversation men jag får i alla fall höra en annan röst. Om man blundar och bara lyssnar på hans röst, skulle man ju kunna tänka sig att vi faktiskt sitter och pratar med varandra. En fördel med ljudbok.

                                             (Bild lånad från Google 2020-09-26)

Plötsligt slogs det på en låt som satte sig, all tankeverksamhet fokuserade på rösten, på det han sjöng. För det första så kunde jag inte förstå hur man kunde rimma like this på like this. Men efter ett tag så fastnade jag fullstängde för texten han sjöng:

"All my life I´ve tried to find

The meaning of what´s left behind.

They say it´s life itself but I feel

It might, it might be all wrong

A storm like this

Can break a man like this

And when it all calms down

We´re still safe and sound"

Inte för att jag tror att du läser det här men tack Victor Crone för en låt som fångade mitt hjärta    

Stay safe

X0X0