Som vanligt kunde jag inte gå och lägga mig och kom inte i säng förrän klockan 00:34. Jag hade tänkt att jag skulle komma i säng i tid men det händer inte, antar att det är för mycket tankar som snurrar och ångest som jag vägrar att bearbeta. Men när jag väl somnat så sov jag bra och vaknade inte upp förrän 8h senare, dock med skakningar och pirrningar i hela kroppen. Det är nog dags att börja fundera på att göra någonting åt den där ångesten som spökar för mig.   . När jag kommit ur sängen, matat och släppt ut katterna, slängde jag mig i duschen, åt frukost och packade ihop mig för dagens stora äventyr.

Jag försöker alltid vara så effektiv som möjligt när jag lämnar mitt hem, bara för att försöka få det rent och snyggt och kunna hålla det så. Därför packade jag bilen full med skräp och stannade till vid återvinningen innan jag skulle ha mött upp Gina vid pendelparkeringen. Men jag hade inte mer än parkerat och klivit ur bilen när hon ringer och säger att hon är sen  Eftersom hon höll på att få sockerfall så satte jag mig i min bil igen och åkte bort till ICA MAxi för att införskaffa lite mat, smörgås, kexchoklad och coca cola, allt för att få upp hennes blodsocker. När jag parkerade för andra gången på pendelparkeringen så tog det bara några få minuter innan Gina äntligen dök upp. Jag satte mig i hennes bil och vi rullade ut på stora vägen på väg mot Huskvarna.

Vi kom fram i tid innan de skulle stänga dörrarna. Jag blev lite nervös när vi hade parkerat bilen. Jag erkänner att jag tänkte, vad är det jag har gett mig in på. Men nu var det försent att vända, jag var framme. Dock kunde vi inte komma in genom dörren eftersom den var låst, så vi gick ett varv runt byggnaden, både för att röra på oss och för att äta upp våra smörgåsar innan den spännande seansen skulle börja. Ja det är första gången jag har prövat på något sådant här, Jag gick in med ett öppetsinne men tyckte väl i början att det här var mycket prat... Men så visade den ena av mediumen andeporträtt som hon hade målat medan hon satt på scenen och inte pratade, det var fina och detaljerade bilder av personer som inte längre var i livet. Då började jag tro på allt de sa. De tre sista beskrivningarna av andar påverkade mig eftersom de sa saker som verkligen kunde stämma in på folk som befunnit sig i min närhet. Jag är nog ändå ganska tacksam att det inte var någon av mina eftersom det kändes lite konstigt att behöva dela med sig till alla de som satt i rummet. Den allra sista hälsningen som de nämde gav mig en vacker bild i mitt inre. Mediumet pratade om att hon såg en person som vaggade ett barn och min första tanke var...

"Det där är mormor och Charlie  "

Det gav mig värme och tacksamhet. Jag vet att mormor tar hand om lilla Charlie där uppe i himmelen och att bara få den bilden även om det inte var till mig så var det värt att ha gått på denna seans.

När jag kom hem var jag ganska slut efter att ha varit på detta äventyr, så jag smet bara in på Ica MAxi för att panta burkar och handla lite smått. Efter det åkte jag raka vägen hem för att fixa lite kvällsmat och sedan satte jag mig vid tv för att bara ta det lite lugnt en stund. Man tror inte det men det tar på energin att vara med på seans. Eller så var det för att jag var så spänd och nervös innan att allting bara rasade när jag hade överlevt detta påhitt. Jag avslutade hela min kväll frmaför tv med att bara titta på serier:

(Bilder lånade från Googel,2024-03-06)

  Idag är jag tacksam för...  

1. att ha fått umgåtts med Gina  

2. att jag har varit på min första seans  

Var rädda om er

X0X0