Direktlänk till inlägg 30 juni 2009
Ibland undrar jag om det inte vore lättare att vara en vampyr eller demon. Då hade man inte behövt känna efter så mycket. Då hade man kunnat sitta där tom på känslor och kall och bara se på. Se när skeppet sjunker utan att behöva känna skuld för att man inte kan rädda alla eller ens någon. Man behöver inte känna skuld för att man inte kan vara alla till lags och nå alla andras mål. Man hade inte behövt gråta när sorgen kommer krypande, när någon sårat eller hjärtat känns splittrat. Man hade inte behövt älska någon man egentligen inte ville ha, man hade kunnat gå där ifrån utan att bry sig. Utan att vända sig om en enda gång hade man kunnat gå.
hade det inte varit så mkt lättare att kunna sitta i mörkret och bara njuta av tystnaden och ensamheten utan att känna sig ensam. Det behövs inga ljus för att känna hopp, det hade ändå inte funnits något att hoppas på. Är man vampydemon, så är man det! Hade inte livet varit enklare då? Inte längre några tårar inte längre några hårda ord och inga slag att ta emot.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 |
4 | 5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | |||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 | ||||||||
|