Ibland känner jag mig mer misslyckad än någonsin. Jag har försökt, jag har sänkt alla mina krav men ändå har jag inte träffat någon där det pirrar lite extra. Jag undviker alla som tjatar om bilder, som ska se hur kroppen ser ut. Jag trivs fortfarnade inte med min kropp men jag trivs med den person jag är. Det syns inte på bilderna, så alla som tjatar om kroppsbilder, dem lägger jag till handlingarna. Äkta kärlek kommer innifrån men om man måste se hur kroppen ser ut, då tror jag inte det är äkta kärlek eller ens ett intresse av det. Jag vill bara få känna pirret, att det känns rätt... Men just nu verkar jag inte ens kunna fånga en killes intresse. Jag vet inte hur man inleder en konversation tydligen... Nä nu måste jag rycka upp mig. Jag har ju ändå semester och solen skiner... Deppa det kan vi spara till en annan dag...