Igår kväll hade jag ett långt och lättande telefonsamtal. Visst var det jobbigt att ringa och visst var det nervöst. Jag visste inte alls vad jag skulle säga men mycket togs upp och mycket reddes ut ändå kan jag inte sova. Jag har fler frågor och jag kommer att få ställa dem, för på onsdag ska vi ses, äntligen! Det är ett litet lyckorus i mig =D visst det kanske inte alls slutar som jag hoppas men alla frågor får ställas och allt kommer att komma upp till ytan. Därför bör jag kunna sova nu men jag kan i te! Sömnlös! Jag är inte avslappnad och vet inte vad jag ska göra åt det... Jag vet inte alls, känner mig delad :0
Jag antar att det är sådant som händer brevet gjorde vad det skulle i alla fall, överraskande, lite ledsamt men tydligt. Jag är glad att jag ska få se honom igen, glad att jag får en chans att prata öga för öga men det kommer bli jobbigt. Jag ska vänta en hel vecka på att få prat med honom men det kanske behövs också. Lite avstånd lite tid att smälta allt som sagts. Själv har jag redan lagt allt på minnet och kan inte sova för att jag tänker för mycket. Ibland är det oerhört jobbigt att vara kär!!!

Dagens outfit... Funderade på att vara så här snygg på onsdag?!

Jag önskar att onsdagen slutar så här innan vi skiljs åt.