Alla inlägg den 11 september 2013

Av Emma - 11 september 2013 14:12

Jag vet inte hur jag ska känna mig riktigt. Det känns lågt men lättat. Jag skulle behöva göra någonting men jag vet inte vad riktigt... Jag orkar inte tänka klart. Jag är mycket lugnare idag än jag varit på länge men jag vill göra någonting. Jag måste göra någonting!!!

Av Emma - 11 september 2013 00:03

Jag klev ur bilen efter en lång dag, eller snarare en lång eftermiddag. Jag tittade upp emot himlen och såg en svart klar natt med stjärnor precis överallt. Jag insåg att jag verkligen är lättad, en stor sten har lyft ifrån mitt bröst. Jag känner mig bara tom idag vilket nu har gjort att jag inte kan sova alls....tycker att jag borde vara lättad och känna att jag verkligen kan sova. Men det kan jag inte, jag är bara tom! Helt tom, det finns ingenting kvar, jag är bara ett tomt skal.


Jag har varit ett nervvrak hela dagen, klockan blev havltvå och jag blev bara mer och mer nervös. Jag visste inte vad jag skulle göra, eller vart jag skulle ta vägen. Jag var hade bestämt mötet och var tvungen att gå, men jag började ända mig ju näramare mötesplatsen jag kom. Jag kom dit först och när jag gått ett varv runt och hittat en toalett, ja då kom han där. Jag var så nervös att jag inte kunde andas. Jag vet inte om han var nervös eller bara ville att mötet skulle vara över så fort som möjligt, för det var lite stelt att börja prata med honom. Jag var tvungen att försöka kontrollera min nervositet och andning... Jag ville bara krama honom och känna att han ville vara nära, men det ville han inte. Vi satte oss ner och tog en fika och pratade med varandra. Han ställer frågan jag absolut inte kan svara på; " Vad vill du få ut av det här mötet?" Jag visste precis varför jag ville träffa honom ända tills han satt där framför mig och log med sitt underbara leende och såg på mig med sina vackra ögon. Vi kom i gång, vi pratade allvar, vi pratade lite allmänt och det kändes bra att bara kunna prata med honom, sedan gick vi ut till bilarna och tårarna kom igen. Jag hade en fråga kvar, den jobbigaste av dem allihopa! Jag ställde den och jag fick svaret som jag hade fruktat. Därför känner jag mig nu som ett tomt skal, jag vet inte vad jag ska känna!


Jag åkte hem till en vän eftersom jag inte orkade åka hem till pappa, vi skulle ändå inte prata och det behövde jag fast inte bara. Jag behövde lite sällskap. När jag satt i bilen, så försvann tårarna och jag kände mig lättad, det var som en sten som lyfts ifrån mitt bröst. Jag behövde verkligen den här ärligheten. Visst älskar jag honom fortfarande och jag har inga murar att gömma mig bakom eftersom jag berättat allt, men jag är lättad över att han berättade om sin osäkerhet men ändå gav mig ett rakt och ärligt nej. Det gör jävligt ont att älska! Jag pratade med min vän och visst fanns det lite gråt där, men inte så att jag behövde gråta öppet igen... tårarna var slut! Jag fick lite tröst och en stund av sällskap, så när jag kom hem i dimman, så kändes det bra mycket bättre än på länge. När jag klev ur bilen och såg upp mot stjärnorna var jag tacksam över den här dagen och kände att jag levde igen. Jag har nog inga tårar kvar och efter att ha sörjt i nästan ett år så kan jag nog gå vidare...


   

   

Presentation


Jag är en glad tjej som njuter av livets goda stunder

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards