Imorse ville jag inte alls gå upp! Jag känner ingen glädje, ingen längtan och absolut ingen julstämning. Det är snö och minus nio ute och ändå fattas julstämningen. Jag förstår inte hur jag ska göra eller vad. Jag längtar hem, det är en längtan i alla fall. Men när jag kommer hem är inte mamma och pappa hemma. De är då på väg till Tyskland för att gå på julmarknad och titta på marsipan tillverkning. Jag slipper sitta själv hela kvällen, jag harväl Azrael till sällskap under måltiderna, eller när hon är hungrig i alla fall. Jag åker till Mikaela på fredags kvällen för att fira hennes födelsedag tillsammans med hennes släktingar. Bättre det än sitta ensam. Jag hoppas kunna träffa min syssling och min bror på lördag. Men har inte fått något svar ifrån någon av dem än. Fast det är klart jag har inte hunnit prata med brorsan heller. Men det ska jag väl hinna med under dagen. Nu har klockan blivit nio och jag hoppas gruppen dyker upp, idag ska sammanställningen göras så är vi på god väg att bli klara. Sedan ska det vara gäster hos farmor och farfar som jag egentligen inte vill umgås med, men det är bara att klistra på leendet och låtsas att allt bra.