Idag hade jag tänkt att jag skulle gå upp tidigt, eller i alla fall senast vid åtta. Jag hade tänkt att jag skulle hinna med att göra några saker. Men nej det blev inte så. Jag ville inte alls gå upp när klockan ringde. Låg kvar ända till 8:45 innan jag klev ur sängen och kunde starta en tvättmaskin. Jag tänkte att det var lika bra att köra en nu när jag var ledig. Vem vet när jag får vara ledig nästa gång. Det känns som det beror lite på hur mycket personal vi har på jobbet. Jag startade tvättmaskinen, jag fixade lite frukost och sedan satt jag här hela förmiddagen utan att göra någonting. Jag höll på att börja klättra på väggarna, såg att solen sken i alla fall lite grand. Så jag tänkte att nä nu fan går jag ut. Så det gjorde jag.

Jag lovar att jag skötte mig. Jag höll avstånd från alla jag mötte eftersom jag egentligen inte visste om dem var sjuka. Jag är fortfarnade frisk men enligt nyheterna så kan man ju inte veta om man är det eller inte. Kan tydligen vara smittbärare utan att ha symptom. Så bäst att int andas på folk men det var skönt att få komma ut, att få röra lite på sig. När jag kom hem så hade jag post i lådan och det gjorde mig glad. För idag behövde jag verkligen uppmuntaran. Med tanke på vilka mörka tankar som dök upp under promenaden. Jag kände mig äntligen lite uppskattad och inte riktigt lika ensam.

Min älskade vän från Nederländerna hade skickat mig lite uppmuntran. Hon tillhör dessutom riskgrupperna och sitter i karantän hemma. Jag hoppas verkligen att hon håller sig frisk. De hade många fler dödsfall i Nederländerna och även i alla åldrar. Så den här epedemin den tar verkligen alla. Jag hoppas att det här kommer att vara över snart av många anledningar, om jag får det så hoppas jag att jag dör fort om det blir så illa... Det här är nämligen ingen bra tid för mig att sitta med mig själv instängd i min lägenheten alldeles ensam. Det blir inte bra. Jag kryper ur mitt skinn och jag har bara mörka tankar. Om jag ska vara ärlig så är jag mer rädd för mig själv än för den här influensa viruset som sprider sig som en löpeld över världen. Jag tycker inte om att bli för rädd heller, så jag håller inte koll på nyheterna men såg lite kort på Coronaspeicalen på tvåan. Där fick jag veta att dödsantalet stigit till 10 men goda nyheter ändå att 16 stycken har blivit friska. Det finns fortfarnade hopp. Jag försöker hur mörkt det än ser ut hos mig, att vara positiv. Men eftersom jag mår som jag gör så kan jag inte känna för alla andra. Jag behöver fokusera på mig själv så mycket det bara går. Jag vill verkligen bli mig själv igen. Jag vill se positivt på livet. Nä nu ska jag sluta gnälla och gå och lägga mig tror jag. Imorgon är ännu en ledig dag men det positiva är att efter imorgon så går jag tillbaka till jobbet och får träffa människor igen! Jag slipper sitta instängd här hemma och tanka på allt som är mörkt och dyster. Jag slipper känna ensamheten. För det känns som att jag inga vänner har. Jag har försökt att få vänner men det känns inte som dem bryr sig. Jag kankse är för gnällig i alla fall  

Jag somnade på soffan en stund idag. Kände mig inte alls trött men sömnen tog mig...  och det slutade med att klockan ringde för att jag skulle plocka ut tvätten ifrån torktumlaren... Men det tog mig nästan två timmar efter att klockan ringt att komma tillbaka till verkligheten. Det var liksom extra tungt att lämna sömnstadiet. Jag säger ju det, jag vill inte vakna. Det finns ingen mening med det. Ingen skulle ändå bry sig...

Var rädda om varandra

X0X0  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Grattis på födelsedagen älskade mormor!   Idag är ingen vanlig dag, idag är det din dag. Jag har i alla fall inte missat din 80 års dag och det är jag glad för.  Idag skulle du ha fyllt 78 år om du hade vandrat omkring på jorden vill säga. Men ...

Idag har jag en ledig dag. Idag är den extra välbehövlig. Jag hade tur att även mamma var ledig idag, så vi bestämde oss för att hitta på något trevligt tillsammans det blev shopping. Jag vaknade till liv vid 08:00 tiden, då skulle mina vilddjur ut g...

Den magiska bokhandlen - "Tilly och bokvandrarna" av: Anna James   Tilly bor med sina morföräldrar i deras bokhandel "Blads bokhandel" i London. När Tilly var liten försvann hennes mamma spårlöst, ingen vet hur hon försvann men mormor och mor...

Idag blev det en lång dag för mig, först jobbade jag ända till klockan 15:00. Då åkte jag hem för att vila lite, eftersom jag sovit dåligt under natten, behövde jag blunda en 1h på soffan. När klockan sedan blev 16:45 då packade jag ihop min lilla vä...

Jag erkänner har ganska precis vaknat upp på soffan efter att jag somnade av utmattning, efter allt resande den här helgen. Men det har varit så värt det. Jag har velat åka på den här konserten sedan jag såg att biljetterna skulle släppas. Men jag fu...