Idag vaknade jag upp av mig själv vid åtta tiden, jag måste ha sovit väldigt bra eftersom jag brukar sova fram till tio när jag inte ställer klockan. Men jag låg kvar under det varma täcket fram till klockan 08:30 innan jag gick upp för att starta den första tvättmaskinen. Tvättkorgen har varit överfull sedan i onsdags när mamma och jag plockade ner gardinerna. Jag bytte lakan i sängen när jag ändå skulle tvätta. Det kändes rätt att byta lakan och renbädda sängen idag. Det kändes som det var evigheter sedan men tror inte det var mer än två veckor sedan jag bytte förra gången.

När sängen var bädda och frukosten intagen så diskade jag upp det mesta av disken. När de två 60-tvättarna var klara slängde jag in dem i tumlaren och startade den första tvätten med gardiner. När det var gjort, gjorde jag mig i ordning för att gå några ärenden på staden. Jag började med att gå till apoteket, sedan blev det OKq8 för att skicka tillbaka ett paket med kläder som inte passade. Min promenad fortsatte neråt staden och bort till biblioteket, där jag lämnade tillbaka några böcker, lånade även några nya. Sedan fortsatte min promenad upp för backen och genom staden, en snabbsväng in på bokhandeln för att införskaffa en ny kalender till min filofax, nu har jag varit utan för länge. Jag använder min filofax så behöver ha den med mig. Så nu är det fixat, sedan blev det hem igen för att ta hand om gardinerna.

Nu är klockan 22:17 och jag kan efter att ha hängt upp gardiner i hela lägenheten, lagat och ätit kvällsmat, nu sitta här framför tv;n och se på INK Master innan läggdags. Det har varit en produktiv ledig dag idag och imorgon så ska jag jobba några timmar kväll. Det blir perfekt första jobb dagen i februari. Jag är inte bokad förrän vecka 7, så blev jätteglad när det dök upp ett pass som jag kunde ta den här veckan så att jag slapp sitta hemma hela veckan. Eller hela och hela, på fredag, ska mamma och jag äntligen gå på Babben och på söndag ska jag hem till min kusin och fira hennes fyra års dag.  Tänk vad tiden går, hon är redan fyra år gammal den lilla hobbiten   . Nu ska jag se färdigt på INK Master och sedan en varm dusch så att kroppen blir alldeles slapp, så att jag somnar i tid i min egen säng inatt och inte på soffan. Hoppas alla har haft en bra måndag, det har jag. Solen sken idag!

Dagens middagstips: "skruvmakaroner" och köttfärssås!

Idag tog jag sovmorgon, kände att jag behövde det. Medan jag åt min sena frukost så fick jag ett meddelande av Therese att hon och Ania hade tänkt köpa blommor till Arne eftersom han slutar. Men eftersom både hade haft fullt upp så hade dem glömt. Jag som bodde i stan fick springa ner till ICA och fixa något. Jag hittade inga roliga blomsterarangeman så jag köpte två blommor istället. Klockan 13:45 så var vi i kyrkan för att öva. Trots att vi var fyra körer så var det nog den snabbaste körövningen jag någonsin varit med om. Barnkörerna var jättebra, dem sjöng Det lilla ljus jag har och så sjöng dem This littlte light of mine. Vi hjälpte till med de två sista verserna på Det lilla ljus jag har. Eftersom det var Kyndelsemäss, så firade vi ljuset under hela gudstjänsten. Kyrkokören sjöng om den heliga anden och sedan höll prästen sin predikan. Han höll en lättsam och välformulerad predikan. Han verkade lite nervös men jag gillade ändå hans kopplingar till att putsa fönstren och att tro på gud. När solen skiner in genom de smutsiga fönstren så ser vi fönstret på ett helt annat sätt än under vintern. Vad prästen menade var att ibland när man ser guds ljus, ja då får vi ett annat perspektiv på saker, på oss själva. När predikan var över och Arne hade blivit avtackad och fått en orkide av kyrkan, så var det vår tur att sjunga. Idag bestod ungdomskören i alla fall av en ungdom. I vanliga fall är kören fem medlemmar. Idag var vi nästan fulltaligt, fyra av oss var på plats. Vi sjöng When we believe det är en jättefin sång, tycker jag i alla fall. Det är en av de bättre låtarna som vi har sjungit under de här tre åren som jag har varit med. Det kommer bli tomt och det kommer att kännas konstig att kanske lägga kören på is ett tag. Vi vet inte riktigt vad som händer just nu eftersom ingenting är löst, det finns ingen som ska ta Arnes plats som det ser ut nu. Våran kör kommer att minska med en medlem ändå nu till våren, så vad som händer det vet vi inte. Jag, Therese och Johanna pratade lite smått om att hitta en ny kör tillsammans, vi får väl se vad som händer. Det enda jag vet är att jag inte vill sluta sjunga helt. Jag behöver ett fritidsintresse och sång har alltid funnits där med mig. Musik är något som jag mår bra av, så därför vill jag inte sluta med det. Just nu så är det arbete och kör, försvinner kören så blir det arbete och en våtfläck på soffan typ. Jag är lite inne på att sjunga Gospel istället, eftersom jag vill sjunga lite mer än bara kyrkligalåtar. Det finns jättevackra låtar men jag vill sjunga lite modernt också, lite Disney, pop och sådant. Det är något jag har saknat lite gran när jag gick med i den här kören. Ibland har jag till och med känt att jag saknat Angels som jag sjöng i när jag gick på universitetet och bodde 27 mil hemifrån. När det var slut i kyrkan och vi hade gett Arne vår present, så åkte alla hem till sig.

Jag var mycket tröttare än jag trodde att jag var. Jag tog en varm dusch för jag frös och efter det åt jag upp gårdagens pizza till kvällsmat och sedan somnade jag på soffan. När jag vaknade upp vid haltio bestämde jag mig för att lägga mig i sängen istället och då försvann tröttheten, så jag såg på melodifestivalen på SVT Play. Jag var bara tvungen att se på Edward Bloms scen framträdande och jag tyckte att det var roligt. Jag hade som vanligt några korta komentarer som jag delade med mig av till en vän. Då ringde han plötsligt upp och bara: "Yes, du var vaken". Så vi pratade i 45 minuter och sedan lyckades jag äntligen somna...

Idag var dagen äntligen här som jag har väntat på sedan i oktober. Jag vaknade med ett leende på läpparna, jag hade till och med fått sovmorgon idag. Jag hann äta frukost i lugn och ro innan jag klädde på mig ytterkläderna för att gå bort till församlingsgården. När jag dragit på mig skorna ringer min mobil och jag trodde jag hade blivit sen. Det var som tur var bara Therese som hade varit tidig och undrade om jag var på väg. Vi möttes upp på vägen och gick bort tillsammans. Vi fick ändå stå ute och frysa i nästan tio minuter innan någon kom och öppnade dörren. Det var inte en enda gång idag som vi höll tiden. Jag erkänner att det var något som jag störde mig lite grand på. Vi skulle börja registrera oss mellan 09:00- 09:30 men regestreringen började inte förrän 09:30. Så redan där började vi flytta på schemat. Medan vi väntade på Walter Owens, som skulle leda den här gospeldagen så hade vi uppvärmning och sedan fick vi presentera varifårn vi kom. När vi presenterade oss, så skrattade folk lite grand men det var för att vi hade lämnat ungdomarna hemma just den här dagen. Det fanns en kille som kom ensam från Oskarshamn också, han hade åkt längst. När Walter Owens kom så började vi öva på en gång, han är alltid så energisk och ivrig. Vi hade tre övningar i församlingsgården och efter lunchen förflyttade vi oss till Pingstkyrkan för att Soundchecka och invänta konserten som skulle börja klockan 19:00.

För två år sedan så var jag i Borås och sjöng Gospel och då var det extremt roligt. Jag älskade varje sekund, varenda låt, energin det gav mig. Dock blev man ju lite besviken när publiken satt helt still och inte rörde en min under hela konserten. I år var det mycket som var annorlunda. För det första, visst var det roligt och det kändes bra. Men det var mycket som inte kändes bra. Jag kände inte samma glädje som förra gången. Det var något jag saknade, jag saknade livsgnistan under hela dagen. Men den här konserten var roligare också eftersom publiken var med hela tiden. Det stod en äldre dam längst bak i kyrkan och dansade i stort sett till varje låt. Ute i entren stod en entrevärd och dansade med en kvinna. Alla var glada, de sjöng med, de applåderade och ja alla drogs med av Walter Owens sprundlande energi. Det blev en riktigt bra dag. Men som sagt jag saknade något, det var mycket som var bra men smärtan i fötterna kändes mer än det borde göra när man har roligt. Jag kollade inte klockan speciellt mycket men blev ändå irriterad över att vi inte var i tid någon gång alls. Jag anar att jag är en jobbig männsika men jag kan inte rå för hur jag känner det. Många av låtarna som vi sjöng, var talande och jag insåg att det är dags att bryta alla kedjor och ta sig loss och bli fri igen. Det kommer inte hända över en natt men friheten och glädjen finns där ute. Som helhet är jag helnöjd med min lördag, en bättre lördag faktikst  

Jag började dagen med att kliva ur sängen klockan 05:40 typ. Tog lite extra sovmorgon. Sedan fick jag sopa fram och skrapa rutorna innan jag kunde åka till jobbet. Jag kom dit och det gick bra, tiden bara sprang iväg. Jag jobbade ända fram till klockan 13 idag. Då åkte jag hem och åt lunch, la mig på soffan och somnade lagom tills det var dags att vakna till liv igen. Men jag vaknade inte till förrän 16:17 men det var lungt, jag hann både duscha och prova byxorna som jag hade beställt från Cellbes. När klockan blev 17:29 då gick jag ut genom dörren igen och snubblade till ute på gågatan eftersom det var halt ute. Men jag lyckades ta mig hela vägen hem till Sara utan att slå ihäl mig. Jag behövde nog den där promenaden. Dock domnade ju benen bort medan jag gick i kylan och så hörde jag ett konstigt ljud. När jag lokaliserat det, så visade det sig att det låg en liten katt under en bil och mjauade. Åh vad det kändes i hjärtat. Jag hade velat gå fram och plocka upp katten i min famn och krama den varm igen. Jag hoppas verkligen att den kom in och hem sedan. Jag kom till Sara och vi tittade på ME&I kläder. Jag köpte ingenting men det fanns en jättesöt ljusblå body som med tvättbjörnar på som hade passat till fasters lilla kille. Den hade matchats hans stora vackra ögon. Men jag köpte ingenting, för jag funderar fortfarande på vad jag ska hitta på till doppresent. Dessutom så behöver jag fundera ut något till Viking, som egentlgien inte har någon födelsedag i år men eftersom jag tänkte åka upp och hälsa på Tina i början på mars så behöver jag en present. Dessutom fyller både Richard och Tina år. Richards present är under process men Tina och Viknings presenter, dem ofinns.

Men tillbaka till Me&I partyt. Jag köpte som sagt ingenting men jag hade en jättetrevlig kväll. Åkte inte hem förrän vid 22:00. Det blev en lång kväll men det var trevligt och mycket vin blev det. Dessutom hade Sara köpt jordgubbar, dem var från Portugal men den var väldigt goda. Nu ska jag försöka sova så jag orkar vara med imorgon. JAg ser verkligen framemot att få träffa Walter Owens igen och få sjunga tillsammans med honom. Dessuotm får jag sjunga Gospel och det är lite roligare än de låtar som vi brukar sjunga här. Det blir en lång dag imorgon med öving hela dagen och så avslutar vi med en konsert i kyrkan sedan. NU tänker jag krypa ner under täcket och sluta ögonen och hoppas att sömnen kommer snart.

Ja då har vi idag gått in i månad nummer två redan. Det går undan, eller nej det gör det inte. Jag tycker att januari har varit extra lång och jobbig i år. Då har jag ändå jobbat en hel del, eller det är väl det enda jag har gjort i januari. Men idag började februari och jag tyckte att hela morgonen var en enda stor katastrof. Jag öppnade kylskåpsdörren för att plocka fram lite frukost när den ena bröddegen har jäst över. Mina bekymmer var inte slut där. När det var dags att baka ut brödet ja då var det så kalddigt att jag knappt kunde ta i degen. Jag var jätteorolig för att det inte skulle vara ätbart. Åh vad jag kände mig misslyckad imorse. Men det gick över som tur var. Jag hade ändå en lugn dag, eftersom världens bästa mamma var här igår och hjälpte mig att städa och byta gardiner innan jag åkte till jobbet, så behövde jag inte stressa så mycket idag. Jag tog det istället lugnt och hann med att titta på gamla hederliga serier från 80-talet. Först var det The flying doctors och efter det så tittade jag på Love boat. Idag fick jag mig en överraskning när jag tittade på den senare. En mycket ung Mark Harmon dök upp i dagens avsnitt. Jag är så van att se honom som en gråhårig strikt millitär och nu var han en ung, lätt förvirrad och förälskad assistent. Det är det jag gillar med gamla serier och jag tycker att många serier från 80-talet är precis lika bra idag som dem var när jag såg dem för första gången under mitten på 90-talet. När klockan blev 16:00 då började jag koka pasta och steka bacon till maten jag skulle bjuda på. Allting var klart i tid ändå kände jag mig lite stressad innan Pia ringde och sa att hon började närma sig. Jag tror Pia var lite stressad hon också men allting var upp plockat och klart när gästerna knackade på dörren.

Det blev en trevlig kväll. Jag köpte ingenting utöver de jag fick som värdinnegåva. Jag fick lägga till 63kr och så billigt har jag nog aldrig handlat på PartyLite  Men både maten och fikat blev bra. Gästerna var nöjda och brödet blev väldigt vackert faktikst. Imorse var jag inte alls nöjd med receptet eller min bakning. Men så här i efter hand så är jag nöjd. Jag vågade ju bjuda på det i alla fall. När alla gästerna gått hem så blev det väldigt tyst och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Men det blev soffan. Disken tar jag hand om imorgon efter jobbet och innan jag ska iväg på homeparty hos Sara. Nu ska jag se på Death in Paradise. Det är en av mian favoritserier, den är brittisk och jag kan inte låta bli att tycka om den tafatta kommissarien. Han är typ världens smartaste men ändå blir det fel när han vill så väl. Idag mår jag bra, imorgon är en annan dag som jag också kommer att må bra, det tänker jag inbilla mig i alla fall.

PartyLite produkterna som Pia hade med sig för att visa upp idag.

Brödet som jag bakade

Desserten jag bjöd på. Den här åt jag när alla gästerna hade gått hem.

Idag hamnade jag på jobbet fast jag hade tänkt vara ledig och ta tag i den där städningen som inte blev av igår heller. Dock hann jag inte mer än hem från mina föräldrar igår innan telefonen ringde och dem frågade om jag kunde jobba. Det var mellan 7-14 idag så jag sa att jag kunde det. Det var lite segt att kliva ur sängen imorse. Jag slappnar inte ens av när jag ska sova liksom. Men jag kom upp, gjorde i ordning min matpåse och sedan åkte jag iväg. När jag kom ut till bilen satt isen stenhårt på rutan, det var knappt att jag lyckades skrapa bort den, sedan var det lite halt i rondellerna. Men jag tog mig till jobbet i tid och idag har det känts, jag vet inte, flummigt? Jag kände mig inte specillt stressad, jag tog en sak i taget  och kände att jag hade koll på läget men tiden bara flög iväg. Det var ju i för sig skönt, då tog ju dagen slut fortare. När jag kom hem sedan tog jag en varm dusch, drog på mig myskläderna och la mig i soffan och såg hela två avsnitt av Riverdale. Sedan somnade jag en stund, jag var visst lite trött. Vaknade åt, kvällsmat och nu är det snart dags att lägga sig. Imorgon blir en lång dag! Jag ska bara se färdigt på filmen först. Hall Pass.

Jag känner mig inte tillräckligt trött för att sova trots att jag har ont i hela kroppen. Det är mest mina armar, händer och fingrar som krånglar nu. Det är jobbigt, jag vet ju att det är stressen och ångesten som sitter som en sten över bröstet men jag vet inte hur jag ska få ordning på det. Jag mår dåligt om jag måste sitta ensam hemma med mina inre demoner och negativa tankar. Jag mår inte bra när jag har för mycket att göra heller, jag lyckas aldrig gå ner i varv och jag vet inte vad jag ska göra längre. Ångesten kom tillbaka när allting hände i december. Jag bådde nästan bra och så slog allting till, det är det känslomässiga ångesten som är svårast att hantera. Den ekonomiska tror jag kommer att lösa sig. Jag jobbar stenhårt för att den ekonomiskabiten ska lätta från bröstet, den känslomässiga vet jag inte hur jag ska hantera. Den sätter sig i halsen och gör det svårt att andas, jag har slutat att tänka på det dagtid, om inte "vännerna" hade påmint mig hela tiden. Jag hade nästan slutat tänka på det helt dagtid och mardrömmarna har blivit färre, ja då kommer frågan: "Har han hört av sig än?" Vad är det för en kompis som ställer den frågan? Ja då gick ju dagen åt till att tänka på det, det gör mig irriterad för då måste jag liksom börja om från början igen. Jag kan inte stänga av min tankeverksamhet. Jag är en tänkare! Det ligger i generna. Stora beslut ska tänkas igenom innan dem fattas. Det är inte bra att kasta sig in i saker som jag gör ibland, det slutar oftast med att jag blir sårad och måste plocka upp spillrorna av mig själv. Jag önskar verkligen att jag hade vunnit några miljoner på lotta så jag kunde lämna allting bakom mig och bara åka iväg! Jag orkar inte vara kvar här! Jag har sagt länge att jag skulle vilja åka, men nu känner jag lite extra stark att lämna allting. Det jag önskar mig finns inte här i alla fall, det stör mig att alla andra verkar veta vad jag vill ha men det gör dem inte. Dem lyssnar jag inte på mig. Jag tror på den där stora kärleken, att man inte ska behöva nöja sig med mindre. Du kanske inte hittar Mr Perfekt men du ska ändå känna hjärtat slå när du är tillsammans med personen, jag tycker inte det räcker att man har roligt ihop. Visst kan du skratta tillsammans med någon men om hjärtat inte slår ja då är det väl ändå ingen mening att bygga någonting på det? Är det bara jag som är dum eller? Jag tänker fortsätta att leta efter det jag önskar mig, jag vet vad jag vill ha och jag vill att det ska kännas rätt också, inte bara för att någon annan tycker att man ska bli ihop. Det är ingen bra början på en relation alls... Men just nu ska jag kanske bara satsa på mig själv och glömma allt vad kärlek heter     

Idag började jag med lång skön sovmorgon. Sov ostört ända fram till klockan 09:30 då slog jag upp ögonen för första gången. Jag ville inte lämna min varma säng och valde att ligga kvar och dra mig ändra fram till 11:30 typ då jag började bli hungrig. Min mage började kurra och ha sig. Det kunde jag inte igronera så jag gick upp, drog på mig myskläderna och ställde mig vid spisen. Jag plockade fram en kastrull och sedan öppnade jag kylskåpet. Vad skulle jag äta idag? Jo alla rester som stod kvar blandade jag ihop i kastrullen och fick en jättegod gryta. Den gav mig även 3 stycken matlådor. Allt för att spara pengar så här i januari. Idag gjorde jag alltså som min pappa alltid gör när hans idéer på mat tar slut. Han lägger allting i en kastrull och så har han trollat fram en gryta på diverse råvaror. Ibland har han bra idéer min pappa också.

Ingredienser:

Kidneybönor

pasta

Fajitaskyckling

matlganingsgrädde

matvin

gräddfil

Kryddor efter eget smak och tycke

Idag vaknade jag upp klockan 05:23 när klockan ringde. Jag ville helst inte gå upp alls, eftersom jag bara hade lyckats sova tre timmar under natten. Jag tyckte det var lite orättvist då jag hade behövt alla mina timmar eftersom jag skulle jobba heldag idag. Jag lyckades lämna sängen, dr apå mig kläderna och packa ihop min matsäck. Jag slirade iväg till jobbet, det var lite halt på vägarna under den tidiga morgondimman. Jag kände mig fortfarnade trött och inte alls engagerad när jag satte mig på min plats på kontoret för att börja jobba. Men sedan kom vi igång och jag började piggna till under förmiddagen. Jag missade till och med att jag skulle ha rast, så jag tog den lite senare. Jag hjälpte till att jobba över maten och vid halvtvå hade jag rast, då åt jag lite snabbt tillsammans med de andra som skulle äta då. Sedan gick jag in i apburen ochla mig i soffan. Efter tio minuter så somnade jag och fick sova i nästan hela 20 minuter. Jag var jättefrusen när jag vaknade men jag behövde nog verkligen sova några minuter för att orka. Sedan var vi bara två stycken en timme och då kom alla larm på en gång. Det blev mycket att göra och det gjorde mig egentlgien ingenting. Jag jobbar hellre hela tiden än sitter och väntar ut tiden. Men när klockan blev 17:30 då började det rycka i ögonen, då hade jag varit på jobbet i tio timmar. Men kvällen gick bra, det flöt på. Jag jobbade över en hel kvart innan jag gick hem efter 12h lång arbetsdag.

Känslan när man lämnar jobbet efter nästan 13 h   

När jag kom hem blev det en varm dusch och hoppa i pyjamasen och mysa ner sig i soffan en stund. Idag hade jag tänkt se filmen San Andreas innan jag somnar. Hoppas alla där ute har haft en bra lördag i alla fall