Lucka #16:

8 dagar kvar till jul...  

Visst började den här dagen lite deppigt och jag kände mig ensam ett tag men det löste sig. Jag samlade ihop mig och åkte iväg för att handla. Då träffade jag på en vän som jag inte har sett på ett tag. Jag hade visst parkerat min bil bredvid hans, så han knackade på rutan och vi pratade lite, sedan bjöd han in sig själv. Jag slapp ju att vara ensam så jag sa att det var okej att komma. Jag bjöd på tacos och vi satt och pratade   . Det var trevligt att ha någon att prata med, någon att skratta tillsammans med. Han berättade saker jag inte visste innan men det låter ändå vettigt. Det är alltid härligt att höra att folk tycker att man är söt, det gör liksom dagen lite bättre då. Så nu när han har åkt hem, så kan jag sätta mig här i soffan och se på Grantchester en brittisk serie om en präst. Jag tycker den är mysig.

Morgondagens planer kraschade mycket på grund av magsjuka, som jag inte vill ha! Men jag kan nog ha löst ensamheten ändå. Ska åka och hälsa på en vän, som jag inte har sett på ett tag. Får hoppas på att vägen inte är alltför hal så jag kommer fram utan problem. Det kanske till och med är plogat så det inte finns någon snö på vägen alls. Det hade varit det allra bästa. Det är skönt att ha något att göra, då slipper jag sitta här med mina demoner och bara känna mig skamsen och idiotisk. Tänk om dem känslorna bara kunde rinna av än, så man slapp känna dem alls om man inte behövde.  

Jag får ingen ordning på det. Tankarna bara snurrar runt, runt i mitt huvud. Det sitter inte bara i huvudet, det sitter i hjärtat också och det gör ont. Idag är en sådan där dag då jag tror att det vore bättre om jag inte fanns alls. Jag hade sluppit att sitta här och må dåligt, eftersom ingenting blir som det var tänkt. Det händer allt för ofta för att det ska vara en slump känns det som. Det är inte meningen att jag ska vara glad. När det kändes som livet höll på att vända och det kändes bra igen, jag då smäller det till och jag blev så genomlurad att allt rasade samman. Allting jag har jobbat för att ta mig igenom, på bara en sekund föll allting i bitar, jag vågade äntligen ge någon chansen och så blev allt så fel. Jag trodde äntligen jag hade hittat den som hade det jag letatr efter så länge, den jag hade väntat på. Så visade det sig att han hade redan allt det där som jag ville ha... Dock var han bara ute efter att förstöra för sig själv, eller ja helst ville han nog båda äta och ha kakan kvar! Så nu sitter jag här ensam igen med alla hemska känslor som får mig att må så illa. Det känns som allt är mitt fel! Jag känner mig som en idiot fortfarande, fast egentligen har jag inte gjort några fel, jag visste inte att han ljög för mig. Jag hade ingen aning att allt han sa bara var en lögn. Det känns så himla hårt! Anledningen till att det här kommer fram är att jag sitter ensam. Jag tycker inte om att vara ensam, mina demoner skrämmer mig!!! Fram till idag hade jag något att se framemot, något som har gjort att jag har kunnat skjuta undan alla negativa tankar men eftersom morgondagen har blivit inställd på grund av magsjuka (som man självklart inte kan rå för och som jag absolut inte vill ha!) så känns det ändå väldigt surt. Nu har jag bara mig själv och ensamheten imorgon och någon justämning har jag inte heller