Den här helgen har jag haft jobbhelg. Jag hade delad tur både lördag och söndag. Jag började klockan 07:30 på lördagen men var lite tidigare på jobbet. Jag jobbade fram till klockan 14:00 och efter det gick jag och la mig i apburen. Då jag bara hade två timmar så var det ingen ide att ge sig av någonstans. Jag förberedde mig för medarbetarsamtalet som jag ska ha om två veckor, jag tänkte det var lika bra att fundera på frågorna nu så vi kunde ha ett samtal jag och chefen. Jag läste igenom alla frågor, en del visste jag inte vad jag skulle svara på. En fråga som dök upp var: " Vad motiverar dig till ditt arbete?" Det är blankt! Jag har ingen motivation. Jag vet inte ens varför jag går till jobbet   När jag kom hem på lördagskvällen, var jag helt slut. Jag orkade knappt ta mig uppför trapporna fram till ytterdörren. Det kändes inte alls okej att behöva gå till jobbet under söndagen.

Jag skulle inte börja förrän klockan 8:00 på söndagen. Eftersom jag gick och la mig när jag kom hem så borde jag ha fått sovmorgon. Men min kropp tyckte att klockan 04: 45 borde jag vilja gå upp. Det tyckte inte mitt huvud. Jag klarar inte av de här olika start tiderna. Jag får ingen rutin på det. Jag vill inte vara på jobbet klockan 06:15, för då är jag knappt vaken och jag kan inte börja klockan 8:00 för då vet du inte alls vad som har hänt under kvällen och du träffar inte dina kollegor förrän vid frukosten. De sista timmarna innan jag skulle gå upp, låg jag och vred på mig. Det gjorde ont i ryggen och hur jag än vände på mig så kunde jag inte riktigt slappna av. Jag var tvungen att gå upp lite tidigare eftersom jag skulle slå in paket. Jag orkade inte göra det under lördagen.

Jag kom till jobbet och fick börja jobba. Jag loggade in i telefonen och visste redan innan den startat upp att jag skulle vara där nere. Jag tänkte kolla hur långt dem hade kommit men ingen av mina kollegor var inloggad. Så jag fick börja med att gissa vilken dörr jag skulle gå in igenom. Jag gissade rätt i alla fall och hittade de jag skulle jobba tillsammans med. Jag kände mig som en zombie hela morgonen och kände mig inte alls på humör. Jag tog mig igenom hela förmiddagen och det gick rätt fort än då. När klockan blev 13:45 frågade jag om jag kunde gå, eftersom jag hade gjort klart alla uppdrag unde de första timmarna. Det fick jag. Så jag gick och bytte om och åkte iväg på två års kalas. När världens finaste lilla kille fyller år, ja då kommer man hur trött man är. Jag åt inte lunch för jag tänkte äta tårta på kalaset. Jag var lite tidig så födelsedagsbarnet sov fortfarande när jag kom. Men han vaknade upp tio minuter senare. Då fick han öppna mina presenter och han blev jätteglad. Sedan kom alla andra gästerna också och det blev en massa ljud. Jag orkade knappt hålla ögonen öppna eller vara trevlig. Jag var slut. Det fanns nästan ingen energi kvar. Men jag försökte hålla upp och lite ättre kändes det när jag fick busa och gosa lite med fasters lilla hobbit.

Det var goda tårtor, jag tog en extra liten bit för att orka hålla mig vaken under kvällen. Jag skulle jobba ända till 21:00 den här kvällen också.

Jag kände mig lite piggare efter att jag hade varit på kalas men när jag kom tillbaka till jobbet så sjönk allting igen. Jag hade jättefina och duktiga kollegor att jobba med under kvällen. Det bara flöt på. Men nä jag tyckte inte det var roligt längre, jag ville inte vara där. Men vi jobbade bra tillsammans vi var klara vid 20:30. Så jag hann till och med sätta mig och skriva avikelse och daganteckning om vad som hade hänt under kvällen. Det är svårt att vara positiv och möta pensionärernas behov när man själv knappt orkar stå på benen. Jag kände bara hur ledsen jag blev när en brukare bad lägga in dödstöten. Det kändes, det tog dem sista krafterna ur mig. Som om jag var där för att ta död på brukarna istället för att hjälpa dem att få det så bra och självständigt som möjligt sista tiden. När jag kom hem vid 21:30 under söndagen gick jag raka vägen till min egen säng och la mig. Jag somnade nästan direkt också. Jag som nästan aldrig går och lägger mig före elva var så slut. Det fanns verkligen ingenting kvar, mentalt var batteriet tomt.

Idag har jag haft en ledig dag. Det har varit riktigt skönt. Jag var trött igår och somnade på soffan någon gång strax efter tio eftersom jag vaknade upp vid 00:34 och vacklade i säng. Jag somnade på en gång och sov gott ända tills klockan ringde vid 8:00 Jag tänkte komma igång med dagen eftersom jag tänkte att jag skulle tvätta. Jag hann tvätta nästan alla maskiner med tvätt innan jag skulle i väg och träna. Jag startade i alla fall tvättmaskinen och åt frukost i lugn och ro, sedan satt jag vid datorn ända fram till klokcan blev ett. Då var det dags att packa ihop mina badkläder och ge sig av. Idag var det dags att börja med träningen igen.

Jag är imponerad av mig själv. Jag hade tänkt simma 45 minuter men det orkade jag inte med. Jag var trött redan när jag påbörjade min tredje längd. Det blev bara 40 minuter och 25 längder och det räknar jag inte med att orka med imorgon. Armen värker något fruktansvärt. Jag hoppas att det ska gå över när jag ger mig på det imorgon igen efter jobbet. När jag kom upp ur bassängen kunde jag knappt stå på benen, det var tur att de bjöd på frukt idag. Det där äpplet smakade riktigt bra i bastun. När jag kom hem från träningen så var det dags att hänga upp den ljusa tvätten och starta specialaren. Efter det la jag mig på soffan för att vila en liten stund, jag var så trött. Jag somnade ganska snart. Klockan ringde och då var tvätten klar. När jag hängt upp den så bakade jag en kaka som jag ska bjuda gamlingarna på till kaffet imorgon. Jag kom på att jag slutar klockan 14:00 imorgon men jag hinner fixa kakan innan jag åker iväg och simmar efter jobbet. För att orka jobba behöver jag tydligen träna också, så huvudet blir så trött att jag slappnar av.  När jag hade bakat klart mina kakor, så blev det en härlig soppa till middag.

Det var en riktigt god soppa som jag hittade på nätet. Jag följer nämligen några mat och bakkonton och då får man massa roliga tips och ideer. Den här soppan blev även få smart points enligt viktväktarna. Så det var bara bra. Det är dags att komma igång med att äta rätt mat igen. Jag har även kommit på en plan. Idag är det den andra oktober och jag ska när jag hittar mitt måttband mäta mina armar, höfter och midja. Den andra december tänker jag mäta igen och hoppas att jag har krympt lite grand. Jag ska under de här två månaderna sluta med läsk och godis, det kommer inte vara lätt men jag tänker ge det ett försök. När det blir december kommer jag att dricka julmust och äta godis. Men om man ger det två månder så kankse det blir lättare att fortsätta i januari och kankse att jag faktikst att kommer att se minus på vågen varenda vecka. Det är det jag längtar efter, minus efter minus... Jag vill nå mitt mål snart. Det känns som mitt första delmål är så långt borta hela tiden. Men nu känns det ändå som att jag har en plan och jag hoppas att det ska hjälpa mig. På lördag ska jag även på en föreläsning om stress och jag hoppas att de ska ge mig insikt och lugn. Bara få en förklaring på varför jag inte få minus på vågen, hur jag blir av med stressen och viktminskingen går igång igen. Jag vill vara glad, jag vill ha energi till att göra en massa saker. Jag vill inte ha ont i magen varenda gång jag ska gå till jobbet.

Nä nu är det dags att sova, det är jobb imorgon och jag hoppas att dagen kommer att gå fort. Jag slutar klockan 14:00 som sagt och dem dagarna brukar gå rätt fort. Sedan ska jag pyssla med serveringen till kaffet och efter det ska till simhallen igen för att träna. Efter det så blir det en powernap, det är jag nästan säker på och framåt kvällen ska jag på en föreläsning och efter det så blir det sängen, eller jag skulle slänga ihop några bullar också som jag inte har hunnit med idag. Jag har hela torsdagen fullspäckad...

X0X0  

Det blev sovmorgon idag, klockan ringde halvnio men vi orkade inte gå upp förrän klockan nio. Fördelen med att man inte har något planerat man behöver inte gå upp. Vi gick ner för att äta hotellfrukost. Dem hade gjort om i frukostmatsalen på hotellet så allting var nytt och fräscht. Det stod en cykel mitt i rummet med ett litet bord med honungsmeloun och annanas på. Det var nytt fint porslin och en bättre planlösning på det viset dem hade gjort nu. Man kunde även grädda sina egena våfflor. Vi njöt av frukosten och klockan 10:15 var vi utcheckade och klara för en dag med äventyr. Det blev äventyr kan man säga. Vi tog bussen ut till Skansen för det skulle vara höstmarknad där och jag har aldrig varit på Skansen innan. Inte som jag kunde komma ihåg i alla fall. Den första vi stötte på vad den här filuren.

Det var ändå tur att vi tog rulltrapporna upp, för jag tappade fart ganska fort. Skansen är jättestort och det tog oss två timmar att gå runt hela, om vi ens gjorde det. Men som sagt rulltrapporna upp

Vi tittade på glasblåsare, konditorin och så var vi inne på Konsum 1930. Efter att vi hade sett de små husen och bokbinderiet, ja då gick vi och tittade på djuren. För att jag ville gärna se dem. Tänk att både Lodjuren och vargarna var ute och gick så man fick se dem  

Jag fick även se en brunbjörn som var på lekhumör.

När vi hade sett alla djuren så gick vi vidare bort till höstmarknaden, där såldes det godis och ekologiska kläder. Jag hittade ett par jättesöta örhängen med dalahästar men när jag kom tillbaka för att köpa dem så var inte butiskförsäljaren där. Så då sparade jag dem pengarna. Det var nog lika bra det, för det blev dyrt inne i Gamla stan sedan. När vi var på väg tillbaka till utgången och Sollidens secen, så hittade vi Skånemarknaden också. Där fanns det lite roliga grejer att titta på och att göra.

När jag hade kastat bollar för att krossa proslin så gick vi ner till Solliden för att kunna säga att vi hade varit på Allsångsscenen. Det var väldigt tomt denna vackra höstdag i alla fall.

När vi hade fått nog av Skansen så tog vi bussen in till KArlaplan och bytte till tunnelbana till Gamla Stan. Då gick vi in på min favoritbutik Theodore's home och köpte nallar och presenter. Jag hittade en julklapp till den lilla prinsessan. Efter det gick vi vidare till en sovunirbutik, då jag letade efter julklappar till mina brevänner i Spaninen och Nederländerna. Efter att min present till henne i Nederländerna inte hade följt med brevet hela vägen så tyckte jag att hon förtjänade en fin julklapp. Så jag har köpt tre julklappar och en födelsedagspresent. Jag hittade det jag letade efter och även en tröja som min pappa ska få i födelsedagspresent. Mamma hittade både julklapp och födelsedags present till den lilla hobbiten som fyller hela två år. Han börjar bli stor nu. När vi hade stannat till utanför bokhandeln på drottninggatan och köpt billiga vykort så gick vi bort till Åhlens för att möta upp mammas kusin.

Mamma: " Nu får du hålla utkick efter honom då"

Jag: " Det får du nog göra själv. Eftersom jag inte har en aning om hur han ser ut"

Mamma: " Jag skickar ett sms ett då"

Som tur var så kände mammas kusin igen henne i alla fall, för han kom fram och hälsade med ett leende. Vi tog en kaffe på Waynes coffe innan vi skulle bort till centralstationen för att åka hem igen. Trots sovmorgon hann vi med en hel del under vår dag i Stockholm. Vi blev stående i 13 minuter utanför Enköping, då polisen hade begärt tågstopp för att någon var ute och sprang på spåret. 13 minuter är ändå mänskligt och efter Västerås så hade dem kört ikapp tiden, eftersom vi fick kliva av på stationen i Falköping klockan 20:52.  När vi kom hem satt pappa och tittade på en film, jag fastnade lite i den och såg slutet innan jag gick och la mig.

X0X0    

Så äntligen kom vi fram till Stockholm. Det var inga förseningar för 12:47 stod vi på perrongen. Då tog vi oss raka vägen, nästan till hotellet. Vi var inte säkra på att vi fick checka in men det gick bra. Vi bodde på första våning och det rummet var städat och klart. Vi lämnade av våra ryggsäckar och gjorde ett toalettbesök innan vi åkte in till Gamla stan för att äta något. Vi hittade en jättemysig restaurang som heter Sally's. Där har vi ätit innan. Bra personal, fin inredning och mysigt. Dessutom var pizzorna jättegoda   När vi var mätta och mamma hade fått i sig lite kaffe, för hon var så kaffesugen. Då åkte åkte vi tillbaka till hotellet. Men innan vi gick ner till tunnelbannan så gjorde vi ett litet besök i en ny butik som hette Lakris Roten. Bara en massa lakrits där inne. För mamma som älskar lakrits var det en jättebra affär, jag är inte lika förtjust i lakrist men vad gör man inte för sin gamla mamma  

Vi kom tillbaka till hotellet och bytte om och gjorde oss klara för att åka bort till Cirkus. Vi hann också med att vila en liten stund innan vi skulle åka buss ända bort till Skansen. Vi gick av på Gröna Lund och kom nära Cirkus ändå. Vi kom dit utan några problem. Jag hade väntat på det här så länge, äntligen skulle jag få se och höra en av de bästa rösterna i musikalvärlden, helt enligt min egen åsikt. Peter Jöback är en av de bästa rösterna. Åh nu äntligen skulle jag få se och höra honom live för första gången.

Kvällens outfit och två versioner av mig  

Det var inte den bästa musikalen jag har sett. Det var inget fel på skådespelarna eller sångrösterna. Det fanns gått om specialeffekter en del av dem var riktigt coola. Dock saknade jag någonting. Det kändes som att det fattades något. Jag har inte kommit på vad än men jag är inte besviken. Det var helt klart värt alla pengar för att få höra Peter Jöback sjunga, dessutom gillade jag hans frisyr. Jag funderade på att skaffa mig en egen. Men nu ska det bli skönt att få krypa ner i sängen och sova lite. Imorgon är en ny dag och vad vi hittar på då, det får vi se. Ingenting planerat förutom att vi kommer att ta sovmorgon.

XOXO   

Så var det dags igen. Jag lämnar hemmets trygga vrå för att ge mig ut på äventyr. Ännu en gång tar jag tåget till storstan. Men den här gången åker jag inte själv, då mamma är med som sällskap. Den här tågresan går undan nu är vi redan i Örebro... bara 2h kvar tills vi når Stockholm. Då börjar äventyret på riktigt, vi ska ta rätt tunnelbana, hitta ut till cirkus och gå på musikal.

Idag var det min tur att vara först på jobbet. Jag vaknade säkert tio minuter innan klockan ringde och var lite orolig för att jag inte hade ställt min klocka. Jag hade ställt klockan, den ringde 04:40. Jag stannade kvar i sängen i tio minuter innan jag gick upp för att plocka i ordning till jobbet. Jag kom i tid och det var alldeles öde. Det var tomt på gatan, det var tomt på vägen och det var tomt och mörkt inne på jobbet. När jag hade tagit rapporten så hade jag ändå tur att det inte larmade. Jag startade upp personaltvätten, delade ut tidningarna och gjorde glada smörgåsar. Bara för att det var jag som jobbade idag och jag hittade både gurka och tomat i kylskåpet så blev det gurkögon och tomatmunnar. Jag vet inte om gamlingarna tyckte att det var lika roligt som jag. Vid 06:30, när det kändes som att jag hade varit på jobbet jättelänge, vilket jag nästan hade, då började det larma. Den ena sov och den andra ville gå på toaletten. Ja då gör man det. Det gick bra att jobba idag, en del var arga och en del var jätteglada. Det var en helt vanlig dag idag med andra ord. Jag slutade klockan 13:00 idag, vilket är trevligt. Då åkte jag hem och värmde upp lite mat, det blev tacosgratäng. När jag hade ätit så somnade jag på soffan till ett avsnitt av Project Runaway.

Jag vaknade upp 16:44    Det var inte alls min plan. Men jag hann packa min ryggsäck och sedan blev det en vända på stan. Det var tjejkväll idag och jag hade inte tänkt att gå ut först men så kom jag på att jag behvöde nya strumpbyxor och tänkte att det kanske var något erbjudande eller lite rabatt i alla fall. Jag fick med mig lite grejer hem men jag var inte i behov av något speciellt.

Det jag fick med mig hem var:

3 st strumpbyxor

2 st Yogi teer

1 st Alfons tröja

1 st bokmärke

Jag var inne på Elkedjan en sväng, har inte varit inne där på jättelänge. Jag tänkte att jag går in ett varm och tittar. Jag hittade väl inget speciellt så men jag hittade några roliga lampor att titta på. Jag träffade också på min kusin och faster som var ute och gjorde stan osäkert. Nu är det dags att lägga sig imorgon är en ny dag.

XOXO  

Äntligen är jag på väg mot mitt livs äventyr   Jag fick sovmorgon, jag hann diska upp all disk och gå ut med soporna innan jag åkte. Jag fick med mig alla biljetter också   vilken lyckodag jämfört men andra dagar den här veckan.

Solen skiner utanför tågfönstret. Det känns som det kommer bli en bra helg. Jag ska försöka hitta rätt i Stockholm också när jag kommer fram. Mitt lokalsinne är ju inte känt för att vara perfekt precis men positivt tänkande, jag kanske faktiskt hittar något spännande på vägen. Den här gången hade mitt stjärntecken rätt.

Nu är det bara 2h kvar till resans slut, enbart tågresan. Resten av äventyret har bara börjat.

Ta hand om er där ute  
XOXO   

Idag har varit en jättebra dag. Jag har sovit helt drömlöst och bara kunnat slappna av. Jag vaknade till av att jag hörde ett tassande runt om i rummet. Plötsligt kom en liten pälsboll och buffade på mig. Det var Sixten som kom in och väckte mig. Han tyckte nog att jag skulle gå upp men det orkade jag inte med. Jag tog ner min telefon och tittade på klockan, då hoppade Sixten på min laddsladd till mobilen. Den lille galningen  Klockan var bara sju så jag tänkte att jag ligger kvar en liten stund till. Den lilla stunden blev två timmar. Det var välbehövligt. Jag hade förväntat mig värsta baksmällan, jag som aldrig dricker men den in fann sig aldrig. Det hade satt sig lite på stämbanden imorse men det ordnade upp sig när jag hade vaknat till. Jag lämnade mamma och pappas bostad strax efter tio. När jag kom hem så tänkte jag att jag ska inte göra någonting, efter att jag hade tankat bilen. Det var en riktigt pärs idag. När jag stod där vid pumpen så kom det en geting, som var mycket irriterande. Jag undrade lite om det var så att getingarna hade byggt ett bo just vid den pumpen som jag valde idag. Jag var lite orolig för att bli stucken men det blev jag som tur var inte. När jag hade tankat färdigt då åkte jag in en sväng på Dollarstore, har inte varit där på länge och när jag ändå befann mig i närheten så tänkte jag. " Jag ska ändå inte göra något idag. Jag är lite godissugen också". Kort sagt, jag gick in och gick ett varv runt. Jag är egentligen inte jätteimponerad men idag hittade jag diskmedel, en anteckningsbok, lite godis och en dricka. Det var allt jag behövde och kanske inte behövde egentligen.

När jag äntligen kom hem så lastade jag av mig alla grejer. Jag hade tre väskor med mig. Det blev lite tungt för axeln. Jag droppade allting i hallen och tänkte att nä nu lägger jag mig på soffan. Idag är det söndag och jag festade igår. Jag har rätt att ligga på soffan och se på film. Jag drog igenom två filmer.

(Bild lånad från Google)

När Radio Rebel var slut så hade jag så mycket spring i benen att jag var tvungen att göra något åt det. Jag bestämde mig för att ta en riktigt lång promenad i det fina vädret. Jag var ute och gick i en halvtimme innan jag kände att jag hade fel skor på mig och det började skava. Så jag fick vända men eftersom jag var tvungen att gå hem så var jag ändå ute och gick i en hel timme och fick en promenad på nästan 6 km. Jag känner mig väldigt nöjd med det ändå.

Idag kändes det som att hela världen log mot mig. Jag vet inte varför men det känns fantastiskt idag. För att citera Danny Sacedo:

I'm feeling great

I'm feeling awesome

And I Can't wait

Gotta get movin'

Shake the stress away

Something is on the edge tonight

När jag kom tillbaka från min promande så blev det ännu en film på Netflix. Först var jag tvungen att diska och dammsuga lite. Men efter det kunde jag se på film med gott samvete.

När den filmen var slut så började det kurra i magen, så då åt jag rester från i fredags. Det gjorde gott i magen. Det blev Parlmantet, Kärlek på menyn och nu blir det finalen av RuPauls Drag race, jag har glömt vilken säsong det är men tänkte ändå se det innan jag går och lägger mig. Imorgon är det allvar igen, då är det dags att gå tillbaka till jobbet efter en fantastisk helg.

BIld 1: Jag är otroligt tacksam för att jag hamnade hos er, för att jag får jobba tillsammans med er. De bästa kollegor man kan ha. Jag hade verkligen tur när det såg så mörkt ut. Men för två år sedan kom jag in genom dörren på äldreboendet och kände mig välkommen på en gång. Jag har lärt mig massor om mig själv, vågat vara jag och ändå känna att jag får vara en i gänget. Jag har aldrig behövt känna mig utanför. Jag gör allt jag kan för att vara trevlig på jobbet, även om jag har dåliga dagar ibland så försöker jag komma in med ett leende. Om man inte har ett när man kommer så kan du alltid räkna med att du har ett när du går där ifrån. Jag vet att det är tufft just nu men om vi håller ihop och har sådan kvällar som igår, så vet jag att vi kommer att ta oss igenom det. Tillsammans är vi starka! 

Bild 2: När mamma och jag hade släppt av alla passagerare som behövde skjuts hem, ja då ser vi plötsligt där i mörkret hur något står mitt på vägen. En stor älg som inte riktigt vet vart han ska. Bilden är lite suddig och ljuset är lite dåligt men det var faktikst en älg! Tack mamma för att du skjutsade mig igår kväll och för att du alltid ställer upp för mig.  

Var rädda om er där ute... 

XOXO