Jag började dagen idag med att vara på ett läkarbesök, det gick bra. Satt i 45 minuter och fick prata av mig och fråga lite om stress. Jag har börjat på stresshantering för att känna att kroppen slappnar av. Det som kroppen gör nu, det skärmmer mig och jag vill inte må så här. Därför tackade jag ja till stresshantering, så jag var på det idag.  Ska göra en tidsdagbok på två dagar, en ledig dag och en jobbdag, för att se vad jag gör en vanlig dag. Fick med mig några andningsövningar också, eftersom jag inte sover på nätterna. Ibland är jag jättetrött och kan sova och ibland vill jag inte gå och lägga mig. Efter läkar besöket åkte jag raka vägen till jobbet. Vi hade precis öppnat och det var en del grejer som inte var gjorda. Varför känns det som att jag gör allting på det där stället?   Jag trodde vi skulle jobba som ett team och komma ihåg grejer tillsammans men när jag inte börjar klockan 10:00 då blir inte hälften av grejerna gjorda. Jag fick göra det som inte var gjort och sedan kom det lite folk. Vi hade i alla fall en del gäster idag också. När vi stängde klockan 15:00 så var det bara till att plocka in maten, tömma buffen, bära över alla bord från restaurangen till stora salen och bygga om och se till så att alla fick plats. 130 gäster betyder att man får jobba. Vi hittade glas, bestick och servetter till alla i alla fall, klockan 17;30 lyckades vi släppa in alla i alla fall. De fick fördrink och sedan miglade dem runt och vi gick runt och samtalade med gästerna. Jag träffade på min gamla förskolefröken, det var jätteroligt. Hon mindes mig också och tyckte det var så roligt att jag kom ihåg henne. Det gjorde min kväll lite lättare att hon satt där och var nöjd, sedan var en klasskompis farmor på plats också och hon var glad att se mig. Det är de här stunderna som gör att man gillar sitt jobb och att man står ut med allt slit som chefen utsätter oss för. Vi fick ut maten och desserten utan några större problem egentligen. Det var värre med kaffet, det fanns inte kaffe så det räckte. Jag förstår inte hur man inte kan förbereda kaffe när det sitter 130 gäster i restaurangen. Det är liksom det här vi lever på, då måste allting klaffa. Som tur var så verkade alla pensinärer nöjda när dem gick hem, det var ingen som gnällde, inte vad vi hörde i alla fall. När gästerna hade gått, var det bara städningen kvar. Det tog ett tag att få ordning på allt men vi var många så vi lyckades bra ändå. Jag fick med mig lite mat hem också. Jag hade jobbat 11,5 h timme utan att äta och jag vet att det inte är bra men ibland när man jobbar så känner man inte att man är hungrig och när man inte vågar lämna matsalen så finns det inte mycket tid kvar att äta. Jag måste lära mig att äta ordentligt, annars kommer ju aldrig hälsan att komma ikapp mig.

Nu tänker jag äta upp min matlåda och sedan gå och lägga mig. Det är en dag imorgon också...

Idag var en tung dag på jobbet. Först var det inte så mycket alls att göra på jobbet, så chefen drog. Han sa att vi fick ringa om det var någonting. Men det hände ingenting som inte vi kunde lösa själva. Det roliga var att strax efter att chefen försvunnit så kom alla gäster. Då hade vi att göra en stund men det är det som är meningen med jobbet. Jobbar man så står man inte still. Sedan blev jag kvar längre än jag trodde eftersom min kollega drog iväg en liten stund. När han kom tillbaka så skulle han börja möblera om. Jag kunde inte hjälpa till eftersom min arm gjorde så ont. Stressrelaterat... Jag kommer att skada mig allvarligt om jag inte börjar ta det lugnt snart . Tänk om man faktikst vågade säga som det var någon gång och bara gå ifrån jobbet för att inte skada sig allvarligt. Men jag har hög arbetsmoral och gnälller inte i onödan. Men ska på stresshantering imorgon och ska fråga vad arbetsteapeuten tycker om min arm, om jag ska jobba hela dagen imorgon eller om jag borde låta bli att överanstränga mig. Det värsta är att behöva ta det med chefen men han har ju börjat att lyssna. Diskaten skickade hem mig idag, då hade jag ändå varit på jobbet i sju timmar och allting var klart för lunchen imorgon, så jag gjorde som han sa och gick hem.

Innan jag avslutar det här inlägget tänkte jag ge ett boktips.

Jag har lyssnat på de här två som ljudböcker och dem var jättebra. Dem hade allt, intriger, mod och hemligheter. Allting som gör en bok värd att läsa, en bok som gör att man gärna flyr verkligheten. Det är inte jätteofta det händer men när jag väl hittar dem böckerna då blir jag helt fast. Det är då man önskar att verkligheten var en annan, men din verklighet blir inte bättre än vad du själv gör den till... Så vill du har något att läsa, rekomenderar jag starkt dem här. 

När jag vaknade imorse så jag ett inlägg på Instagram som min bror hade lagt upp. Han hade haft lite otur med lastbilen idag så han hade ingen bra start på dagen. Men jag blev lite rädd att han gjort sig illa så det första jag gjorde var att skicka ett meddelande till honom. Han stod utanför en verkstad i Växjö och ringde upp mig, för det var lättare att förklara vad som hade hänt. Så jag hade en timmes samtal med min bror denna måndagsmorgon. Han hade som tur var klarat sig. Han hade fått ett stenskott så hela rutan hade spruckit, men han mådde bra. När jag avslutat samtalet med min bror, så hörde min bästa kompis av sig, så hann chatta lite med henne också innan jag var tvungen att ta mig till jobbet...

Idag var det en lugn dag på jobbet. Kassan hade växt massor under natten  Sedan hade även chefen fixat med dricka så jag kunde fylla på kylarna, eftersom det gick rätt mycket dricka igår. Eftersom det var så lite folk idag så hann jag med att göra saker som inte gör annars. Jag städade i fönstren och det behövdes, eftersom borden var dukade sedan igår kunde jag fokusera på annat. Det finns alltid saker att göra i restaurang. Dessutom trodde jag att jag hade påbörjat mina sista dagar idag... men chefen pratade med mig. Han hade äntligen fattat ett beslut men för min del så kom det lite sent. Men eftersom jag egentligen trivs med jobbet som servitris så förlänger jag min uppsägning en vecka till, eftersom chefen behövde hjälp innan alla andra är på plats. Jag erbjöd mig också att vara vikarie och hoppa in när han har stora evenemang, där det behövs folk, evenemang som igår. Jag känner att jag kan inte vara fast där uppe hela sommaren, det klarar inte jag av, det orkar inte min hälsa med. Jag vet inte när jag stanna och kör bara på, det skadar mig mer än det hjälper mig. Om jag har det som vikarie så kan jag göra det som är roligt. Då har jag ett jobb som ger mig den lön jag behöver för att överleva och ett jobb som är roligt. Är jag vikarie så kan jag dessutom bestämma över min egen tid. Det är det jag behöver, jag behöver få planera in min ledighet. Men jag känner ändå att det var rätt beslut att säga upp mig, jag behövde fatta ett beslut och jag vill må bra. Jag gillar inte känslan som den här stressen ger mig. Jag gillar att vara en frisk person.

Men nu börjar det bli dags att ta kvällen här. Jag tittar just nu på Tatto Fixers Jag är fascinerad över vad en del männsikor tattuerar in på kroppen. Ibland skulle jag vilja ha en själv men sedan nä, det vill jag nog inte. Du ska leva med det motiv du väljer hela ditt liv. Men jag är en människa som gillar kreativa saker, så tatueringar är vackra att titta på.

Idag vaknade jag klockan 8:00. Jag hade planerat att duscha eftersom jag hade så mycket tid innan jag skulle till jobbet. När jag vaknade upp hade jag fått ett sms av chefen. Han undrade om jag kunde komma in klockan 10:00. Jag hann med att duscha och äta frukost ändå. Det blev ju några timmar extra på jobbet i alla fall. Jag var schemalagd mellan 11-17 men jag jobbade 10-19:30. Vi hade 200 gäster idag och alla kom klockan 12:30-15:00 Det var lite rörigt och det var lite förrvirrande ett tag men jag börjar känna mig van att jobba som servitris så stressar inte upp mig i onödan, kör i 110 och ger allt. Jag focuserar bara på jobbet och löser alla problem som kommer upp. Det finns inte alltid tillräckligt med material men man får jobba med det man har. Jag tyckte det var lite rörigt ett tag idag men det kändes ändå som det flöt på. Jag försökte hålla mig på min sida men ställde även upp och hjälpte de andra i restaurangen. Det är så man jobbar i servicebranschen. Vi avslutade i alla fall dagen med att ha ett möte om hur det hade gått i detta kaos som rådde. Han var både nöjd och missnöjd men jag kan hålla med om att det alltid finns saker att jobba med. Men eftersom vi inte haft något så här stort tidigare, så kunde vi ju inte veta... Nu fick vi ju veta vad vi behöver bättra på. Så trots att det var kaos var det mycket vi lärde oss av denna dag. Det ser jag som nyttigt. Så länge alla vet vad dem ska göra och kan tänka själva, så brukar det mesta lösa sig. Eller så är det bara för att jag är en positiv person som försöker lösa allting.

Efter 9,5h non stop på jobbet så kändes det här riktigt välbehövligt.

Nu tänkte jag se filmen Guardians of the Galaxy innan läggdags. För imorgon är det en ny dag på jobbet. Förhoppningsvis kommer det inte så många gäster på en och samma gång och då kan vi ge ännu bättre service. För det är vad jag gillar med det yrket, service och glada männsikor.
  

Tack mamma!

du har alltid funnits där, du har hållit min hand. Ibland gör du det fortfarande.

Du har alltid ställt upp för mig och stöttat mig.

Du står ut med mig och låter mig gråta.

Det finns så mycket jag borde säga dig som aldrig sägs.

Du har så många olika sidor och alla är bra på sitt vis.

Du låter ingen trampa på dig och lär mig att stå på mig.

Du har lärt mig att klara mig själv, att våga säga nej.

Du har lärt mig att alltid vara artig och le.

Om livet ger dig citroner- Gör lemonad.

Jag borde säga det oftare för det är sant.

Jag älskar dig mamma! 

I år kunde jag inte ge dig någon present, då det har varit en jobbig början på året

men du log emot mig och sa: "jag behöver ingenting".

Jag vet att det är sant, men jag behöver ändå säga det.

Du är stark och intelligent.

Jag älskar dig mamma!  

Idag vaknade jag av att min chef skickade sms, han behövde visst några uppgifter till lönespecifikationen. När jag vaknat till ordentligt gick jag upp och åt frukost. Sedan var det dags att ge sig iväg till jobbet. Det blev några timmar idag också. Det bara vällde in gäster när vi öppnade. Vi hade en hel del att göra fram till klockan 15. Sedan lugnade det ner sig. Imorgon har jag en ledig dag  . den dagen ska jag tillbringa med mamma och pappa. Ska hjälpa mamma med hennes sista uppgift och sedan har jag önskat grillat till kvällsmat. Det kan bli en bra ledig dag. När jag hade slutat jobbet idag åkte jag upp till mitt gamla jobb och hälsade på. Det var uppskattat, hon som jobbade idag köpte lite grejer av mig. Min gamla vårdtagare blev väldigt intresserad av handduken som jag har försökt att sälja, så hon fick den av mig. Så blev jag sittande där uppe ett tag och hade lite trevligt. Sedan åkte jag hem och slängde ihop en bondomelett. Min mage ville ha någonting att jobba med  

Nu ska jag se på Chicago PD. Det är alltid bra att se polisserier innan man somnar. Men eftersom jag inte känner mig trött än, så kan det bli Riverdale också. Men nu får det vara slut bloggat för idag.

Så var det måndag igen och jag har haft fullt upp hela dagen. Jag började morgonen med att inte vilja kliva ur sängen. Jag förstår inte, hade sovit gott men ville verkligen inte lämna sängen imorse. Kanske för att jag kände på mig att någonting skulle hända idag. Jag gick till jobbet, allting var färdigt när jag kom en kvart innan vi öppnade. Men det var för att jag var duktig igår och dukade upp terassen, stora salen och matsalen. Allting var klart när jag gick hem igår. Det gick bra idag, nästan hela tiden. Först krånglade kvittomaskinen och sedan blev jag stressad över att det krånglade. Då kom det en sur gäst och det blev jag inte mindre stressad av. Sedan gick en person som inte borde stå i kassan in och gjorde min stress ännu värre. typ all växelförsvann... Jag sprang rätt in i dörren idag, så lillfingret fick sig en riktigt törn. Det gjorde ont, jag gnäller sällan på jobbet men det gjorde ont. Lillfingret mår bra. Dessutom berättade chefen för kockarna att jag har sagt upp mig och kommer att sluta nästa vecka... Iband måste man göra det som är bäst för en själv. Jag är så uppstressad att det syns utanpå och det är inte okej att må så här... En av kockarna kom fram och pratade med mig om det efter att han hade fått veta. Jag vet att jag har fattat rätt beslut men det känds ändå sorligt. Jag var lite nedstämd när jag lämnade jobbet idag men jag har gjort mitt bästa och jag tänker inte ramla över kanten för att jag vill alla väl.

När jag hade slutat var det dags att rusa vidare. Först in en sväng på biblioteket och lämna tillbaka en massa böcker. En del böcker hade jag lånat till mamma men hon behövde dem inte längre eftersom vi gjorde klart hennes arbete i fredags. Det var skönt att få det klart. När jag mellanlandat på bibiloteket var det dags att gå på introduktionskurs för sommarvikarie inom kommunen. Jag tycker verkligen inte om att gå på sådana saker. Om jag ska vara helt ärlig så blir jag verkligen avskräckt över att jobba inom vården den här sommaren också. Men det kommer att gå över, när jag väl är på plats tror jag...nej vet jag att det kommer att gå jättebra. Jag är bra med människor. När jag kom hem var jag trött men lyckdes ändå få ihop lite potatis och isterband till middag. Imorgon är jag ledig och då har jag också så där tusen saker att göra... Det jag ser minst framemot är att städa lägenheten men det behövs verkligen.

Jag vaknade upp klockan 04:18 och undrade vad i helsike det var som prasslade det så fruktansvärt. Sedan kom jag på att jag hade gett nycklen till min bror eftersom han skulle låna soffan under natten. Jag orkade inte gå upp och fråga vad han höll på med, men det prasslade bra länge där i köket. Sedan blev det tyst. Jag somnade igen och sov ända tills klockan ringde 08:27. Men jag hade ingen lust att gå upp, jag hade en sådan härligt underbar dröm. Dessutom skulle jag jobba idag och såg inte riktigt framemot det. Men solen sken och jag kände mig glad på jobbet idag. Det verkade alla andra göra också. Chefen ville ha romantisk musik, och vi hade en del gäster men jag hann gå runt och städa lite. Det behövs ibland också. Hela dagen idag ägnade jag mig åt att städa, jag började med att sopa golvet när jag kom, sedan moppade jag alla golv. Det var några golv men vackert blev det. Sedan piffade jag upp buffén med lite ljus och ställde iordning kaffekopparna så dem stod på raka led. Chefen gillar när det ser stiligt ut. När vi stängt så vek jag X-antal servetter och dukade upp för morgondagens lunch. Jag fixade i ordning allting utom att byta ljus. Det hinner jag elelr dem som jobbar imorgon med att göra eftersom alla borden är uppdukade och klara. Borden i matsalen har dessutom fått nya dukar. Det blev jättebra. När allting var klart kunde jag gå hem med gott samvete och lägga mig i soffan och se på en av mina favoritserier, den är inte speciellt mordern men det är nästan bättre än dagens läkarserie. The Flying Doctors 

Nu börjar det bli dags att äta någonting innan jag går och lägger mig. Jag vet inte om jag ska jobba imorgon eller inte men har tusen saker till att hinna med innan morgondagen tar slut. Då kan det vara bra att vara utvilad och jag kan drömma längre om jag går och lägger mig tidigare.