Vad har jag inte hunnit med idag? Jag som hela tiden säger till mig själv att sakta ner och bara ta det lungt ibland... Varför gör man inte det då? Jag vet att en av orsaker är att jag vill slippa tänka så mycket, för när jag tänker så slår det bara tillbaka på min dåliga självkänsla, jag tycker bara att jag är dålig. Men jag måste säga att idag är jag ändå lugn. Det är som att allting som händer, det händer och jag kommer att överleva det också. Jag skulle ha varit ledig idag trodde jag i början på veckan men sedan dök det upp att kören skulle tydligen sjunga i kyrkan idag. Jag tänkte att visst det hinner jag med, sedan bokade jag in mig på jobb på morgonen och i torsdags fick jag en inbjudan till en 50 års fest. Jag hann med alla tre men det känns faktikst i kroppen, det kan jag inte dölja för mig själv tyvärr. Smärtan är nog det enda som jag inte kan gömma mig ifrån tyvärr.

Jag vaknade av att klockan ringde 05:23 eller något sådant. Jag hade ingen lust alls att kliva ur sängen. Men jag tog mig upp och gjorde mig i ordning för att åka till jobbet. Jag var i tid som vanligt, 06:45 och jag börjar inte förrän klockan sju. Sedan jobbade jag i tre timmar. Det gick bra idag, jag känner mig nöjd med min insats. Det är egentlgien alldeles förlite för att jobba tre timmar men jag ville vara lite snäll och rädda dem från att att vara en man för kort. Det behövs dubbelt överallt även om det blir lite för mycket ändå. Idag blev det lite sent eftersom vårdtagarna inte hade ätit klart sin frukost förrän klockan tio. Men då gick jag hem, eller jag åkte till kyrkan. Det visade sig att det var mässa idag, det betyder nattvard och körledaren tyckte att vi skulle föregå med gott exempel för konfirmanderna, så det blev nattvard för min del också. Jag har inte tagit någon nattvard på evigheter. Vi hade i alla fall bättre låtare den här gången än på minnesgudstjänsten. Den här gången kunde jag ju låtarna nästan i alla fall. När det var slut i kyrkan så körde jag hem Aisha eftersom jag hade lite tid innan jag skulle på 50 års kalas.

Jag kom till kalaset först, då var jag bara en kvart tidig så det gjorde inte så mycket. Fick sitta ner och prata en stund med "födelsedagsbarnet". För senare fick hon inte sitta så mycket. Det knackade på dörren nästan hela tiden så hon var tvungen att öppna och hälsa folket välkommen. Jag var lite hungrig när jag kom fram eftersom jag bara hade kastat i mig en clementin vid 10:45. Det räknades tydligen inte som frukost enligt Lisbeth så vi började äta strax efter klockan ett som tur var så var Bo hungrig också. Lisbeth hade exprimenterat ordenligt med allting dagen till ära. Det var tomat och paprika soppa, det fanns västerbotten paj och kladdkaka som hon hade gjort själv. Sedan hade hon köpt lite saker med som potatissallad och rostbiff. Det var gott och det var trevligt. Men vid tre tiden kände jag mig väldigt trött. Så jag tackade för mig och åkte hem. Jag var hemma vid 16:00 och då startade jag torktumlaren, som fortfarande inte är färdig, en tvättmaskin och hann ta en dusch innan jag kände att jag somnade på soffan.

Nu väntar jag bara på att torktummlaren ska bli klar, så ska jag fundera på att gå och lägga mig. Det är en dag imorgon också. Imorgon händer det spännande saker. Jag ska ta mig en sväng till frisören, som är en kompis till mig. Det ska bli kul att träffa henne igen och så hoppas jag att håret kommer bli precis som jag har drömt om. Jag hoppas verkligen det. Jag känner att jag behöver förnya mig lite grand. Jag vill göra något spännande med håret så här lagom till snön börjar falla...